Medborgerliga rättigheter måste försvaras

Det brittiska utträdet ur den europeiska unionen ställer frågorna om medborgerliga rättigheter på sin spets, konstaterar Eu-parlamentariker Cecilia Wikström (L).

DEBATT HP 31/10. Den brittiska premiärministern Theresa May har sedan linjetalet i Florens valt en ny, mer kompromissvillig ton för Brexitförhandlingarna. Av den nya retoriken att döma vill hon närma sig sina motparter, vilket förstås inte är en dag för tidigt. Men trots attitydskiftet har mycket få konkreta kompromissförslag lagts fram. Fortfarande kräver de tre första förhandlingsfrågorna, alltså de medborgerliga rättigheterna, Storbritanniens finansiella åtaganden, och gränsen mellan Irland och Nordirland, sina svar.

DET BRITTISKA UTTRÄDET börjar kännas alltmer orealistiskt. Det är kanske inte så märkligt när premiärminister May dras med stora problem inom sina egna led.

Hennes interna problem blev närmast farsartade när hon stundom väste, stundom hostade fram sitt tal på konservativa Tories kongress härom veckan. Givet skiljaktigheterna kring Brexit inom Tories, är det inte förvånande att hon inte heller i det talet klargjorde någon som helst brittisk position.

De som skriver till oss uttrycker sin starka – och högst berättigade – oro över ovissheten som präglar det brittiska utträdet.

Nu är det hög tid att hon gör det. Inte bara för att lugna sina motparter, alltså EU:S förhandlare, som otåligt väntar på att Westminister ska klargöra sin position, utan också för alla de medborgare i både EU27 och Storbritannien som direkt kommer att påverkas av Brexit.

Faktum är att vi i Europaparlamentets utskott för framställningar – det så kallade petitionsutskottet – har fått in mängder av framställningar från många av de cirka tre miljoner medborgare från övriga Eu-länder som bor i Storbritannien och från de cirka 1,2 miljoner britter som bor i något annat Eu-land.

De som skriver till oss uttrycker sin starka – och högst berättigade – oro över ovissheten som präglar det brittiska utträdet. Ett återkommande tema är en önskan från brittiska medborgare om att få behålla någon form av Eu-medborgarskap.

I utskottet för framställningar förvånades vi inte över den brittiska premiärministerns mjukare hållning som hon uttryckte i sitt tal härförleden. Raden av problem och risken till förlorade möjligheter som en så kallad hård Brexit skulle innebära, både för brittiska medborgare och för medborgare i övriga EU27, kanske äntligen börjar gå upp för henne.

MEN FÖRHANDLINGARNA tar tid, och påskyndas inte av Mays interna stridigheter. De tär på alla inblandade. De minst 4,7 miljoner medborgare vars livssituation direkt berörs av Brexit, av vilka uppskattningsvis 90 000 är svenskar som bor i Storbritannien, förtjänar trygghet inför sin egen framtid. Jag talar som ordförande i utskottet för framställningar när jag uttrycker allas vårt hopp om att nästa förhandlingsrunda bär frukt i denna fråga.

Cecilia Wikström (L), Europaparlamentariker och ordförande i utskottet för medborgerliga framställningar