Anpassning som tar lång tid
De t kommunala handlingsprogrammet förhållbara transporter i Halmstad prioriterar gång-och cykeltrafikanter tillsammans med kollektivtrafik och godstransporter med järnväg och sjöfart. Sist i raden kommer biltrafiken. I kommunens övergripande mål talas under miljö- och energiavsnittet om att ”Halmstad ska utvecklas på ett för människor och miljö långsiktigt hållbart sätt. Halmstad ska arbeta för en omställning till förnyelsebara bränslen och nya energisystem. Halmstad ska vara rent, snyggt och grönt”.
Om man tar sig högst upp i Trade center vid Högskolan och blickar ut över staden syns numera mängder av solceller placerade på taken. På gamla Skedalatippen är marken täckt av solceller. Här och var finns laddningsstationer förelbilar och via Cykelteket går det att låna en batteridriven lastcykel. Det finns en kommunalt anställd kommunekolog och inom kortrekryter asen klimat an pass s n in g s samordnare.
SÅ KOM INTE och säg att Halmstad inte är på tårna när det gäller klimat- och miljöarbete. Eller?
Om man frågar Klimataktion Halmstad, en partipolitiskt oberoende organisation, blir nog svaret hängande i luften. Exempelvis är aktionsgruppen mycket kritisk till dragningen av den nya Södra infarten och till att det byggs ett nytt bostadsområde på Tullkammarkajen som inte tar tillräcklig höjd för att vattnet i Nissan och Kattegatt stiger.
I kväll onsdagen den 8 november genomförs ett program på Stadsbiblioteket i Halmstad om frågan hur Halmstads planering förklimatförändringars e rut. Medverkar gör kommunråden Jenny Axelsson( C ), ordförandeisa m hälls byggnadsutskottet, och Bertil Andersson( S ), viceordförande i samma utskott, tillsamman smed tjänstemannen Henrik Larsson f rånteknik-och fritidsförvaltningen.
Ofta när vi pratar om klimatfrågorna låter det som om det är ett bekymmer som ligger avlägset någonstans i framtiden. Det är också svårt att sätta fingret på ett enda problem, som när det är löst i ett slag åstadkommer den avgörande lösningen. Grejen med klimatfrågorna är ju att de hänger ihop med hela vår livsstil, vad vi har gjort hittills – eller framför allt inte gjort. Allt från att vi har gått från ett jordbrukssamhället il lett industrisamhälle, från att ha lämnat landsbygden för städer till att vi reser med fossildrivna fordon på marken och i luften. Med utvecklingen skapar vi helt nya ämnen som ett tag var praktiska och bra, till att i nästa stund vara värsta miljöboven som är omständlig att återvinna.
I Halmstads och Laholms kommuner råder fortfarande bevattningsförbud f örat tom möjligt spara på vattnets å att grundvattennivåerna kan stabiliseras, en pedagogisk utmaning efter denna usla sommar. Men nödvändig. Samtidigt pratar alltså aktionsgruppen precis som meteorologen Pär Holmgren (HP 7/11) om att de stigande havsnivåerna som det största hotet för en plats som Halmstad.
SÅ ÅTERIGEN. HUR ser planeringen ut för en växande kommun som Halmstad som behöver mer jordbruksmark för att kunna bygga och möta efterfrågan på bostäder, skolor, förskolor och transportvägar? Och – inte minst – har vi råd att låta bli?