Plasthavet visar på en ohållbar livsstil
Inför dagens Hallandsbesök, som bland annat inkluderar Halmstad och Hylte, vill klimatminister Isabella Lövin (MP) tillsammans med Elisabeth Falkhaven (MP), uppmärksamma den ohållbara livsstilen.
DEBATT HP 8/11. ”Chockerande!” utropade chefen för FN:S miljöprogram, Erik Solheim, på Twitter. Vi kan bara hålla med. Han syftade på de bilder som nu sprids över världen och som visar ”plasthavet”, den flera kilometer långa massa av plastskräp som flyter omkring utanför den karibiska ön Roatáns kust.
BILDERNA ÄR VERKLIGEN chockerande även om de visar ett problem som är känt sedan länge: vi människor håller på att fylla våra hav med plast. Varje år hamnar runt åtta miljoner ton plast i haven. Större plastartiklar slås sedan ner till mindre plastbitar och mikroplaster som stannar kvar i havet i många hundra år. Fiskar, fåglar och andra djur dör då de fastnar i plastskräpet eller förväxlar det med föda.
Våra hav kan redan nu innehålla så mycket som 500 gånger fler mikroplastpartiklar än vad det finns stjärnor i vår galax. Det är både svindlande och skrämmande att ta in.
Våra hav kan redan nu innehålla så mycket som 500 gånger fler mikroplastpartiklar än vad det finns stjärnor i vår galax.
Ungefär fem procent av all plast som hamnar i haven flyter upp på våra stränder. I Sverige är västkusten särskilt drabbad. Det vanligaste skräpet som hittas på stränderna utgörs av engångsförpackningar och engångsartiklar.
I samband med den Fn-konferens om haven som Miljöpartiet i regering tog initiativ till, och som Sverige var ordförande för i våras, presenterade regeringen flera internationella åtaganden för att adressera problemet med plaster i havet, och i budgeten för 2018 satsar regeringen 100 miljoner kronor i ett särskilt ”plastpaket”. Satsningen innefattar höjda anslag till strandstädning för drabbade kommuner, som de längs Hallandskusten. Den innefattar också anslag till att ta fram nya hållbara material som vi kan använda i stället för plast. Därtill har regeringen tillsatt en utredning som har i uppdrag att se över möjligheterna att minska de negativa miljöeffekterna av plast och föreslå konkreta åtgärder.
I grunden handlar det också om beteendeförändringar, vi måste bort från köp-och-släng-samhället. En ljusning är att sedan regeringen införde informationskrav om plastpåsarnas negativa miljöpåverkan i detaljhandeln så har flera olika handelskedjor rapporterat om en minskad användning.
KANSKE KAN BILDERNA på ”plasthavet” hjälpa oss att sätta fingret på frågor vi måste börja ställa oss. Vad är det för samhälle vi skapat när människor inte längre har tid att sitta ner och dricka sitt morgonkaffe, utan måste hälla i sig det på väg till jobbet ur en pappmugg med plastlock? Behöver vi verkligen använda sugrör av plast för att få i oss något svalkande? Efter århundraden av evolution, är vi inte smartare än att producera förpackningar och produkter som ska användas en enda gång, av material som har en livslängd på flera hundra år?
Isabella Lövin (MP),
klimatminister och språkrör
Elisabeth Falkhaven (MP),
gruppledare i regiongruppen och ordförande Hylte