Berättelsen finns bakom bondbönorna
Eva Magnusson låter associationerna flöda. Den som betraktar hennes tavlor har mycket att titta på. – Nästan som en berättelse, säger hon om alla detaljer.
”Bondbönor, rosenkål och månljus”, kallar Eva Magnusson sin utställning på Stadshusgalleriet.
Och det är precis vad besökarna får. Motiven hämtar hon från Småland, där hon bor på en skogsgård när hon inte är hemma i Höganäs.
– Jag har bott i Småland i 40 år. Miljön sitter i hjärnbarken och det är det som finns lagrat där som kommer ut, säger hon om sina akvareller.
TAVLORNA ÄR UPPBYGGDA i olika skikt, ofta domineras de av växter i förgrunden. Som bondbönor. Eller rosenkål.
– Växternas kraft står för ett slags överlevnad. De kan inte tuktas. Och de kommer att överleva oss, säger Eva Magnusson.
Men där bakom, i det småländska landskapet med röda stugor, kan lite vad som helst dyka upp.
Exempelvis en lång hög mur som skymtar i fjärran.
– Jag målade den när det pratades mycket om Trumps mur. Ibland lyssnar jag på radio under tiden och saker dyker upp i huvudet. Det blir nästan som en berättelse, säger hon.
TITTAR MAN NOGA ser man också rosa fartygsminor, ett resultat av tankar kring andra världskriget och rosa bandet-kampanjen.
Assosciationerna får löpa fritt.
– Åskådaren kan förstås inte förstå min berättelse, men man kan skapa en egen utifrån alla detaljer, säger Eva Magnusson.
På lördag är det vernissage. Det blir enda gången som hon kan prata med publiken i Laholm. Därför tänker hon frångå sina principer och skriva en förklarande text som får hänga kvar tills utställningen stänger den 4 januari.
– Jag gillar egentligen inte att konst ska behöva förklaras. Men i det här fallet känns det ändå lite roligt, säger hon.