Fyra vanligaste nätbluffarna
Är erbjudandet för bra för att vara sant är det troligen en bluff. Konsumentverkets tjänst Hallå konsument har listat de vanligaste fallgroparna på internet.
INTERNET:
Allting måste betalas, även om det vid första anblicken inte förefaller så. Eller som det sägs: ingen lunch är gratis. Särskilt inte i bluffoch bågbranschen på nätet.
Hur många som blir lurade totalt finns ingen uppgift om. Men under tre år har cirka 200 000 svenska konsumenter fastnat i abonnemangsfällor, enligt Konsumentverket.
Så det gäller att rusta upp sitt försvar och stålsätta sig, hur lockande erbjudandet än må vara. Grundtricket är att granska webbplatsen, aldrig lämna ut personuppgifter om du blir misstänksam och alltid läsa avtalsvillkoren.
Bluff 1: Gratiserbjudanden. Företag annonserar på nätet, ofta i sociala medier, och lockar med erbjudanden om billiga eller gratis prylar. Lockprodukterna kan vara bantningspiller, rakhyvlar, tandblekning
eller kosttillskott. Det kan handla om att få prova en produkt, att första leveransen är gratis och att bara frakten ska betalas.
Den konsument som lämnar ifrån sig kontaktuppgifter och kontokortsnummer riskerar att hamna i en abonnemangsfälla. Ett klick för godkännande utan att ha läst det finstilta i avtalet och man är fast.
Bluff 2: Tester, marknadsundersökningar och tävlingar.
Visst är det frestande att få vara med i en utlottning av en ny mobil i utbyte mot att svara på några frågor i en annons på sociala medier. Kräver företaget kortuppgifter för att du ska kunna slutföra tävlingen är det troligen något lurt. När pengar dras från kontot kan det handla om en prenumeration.
Bluff 3: Värderingstjänster. Hur mycket är bilen eller bostaden
Billiga presentkort kan bli en dyr affär. Enligt Konsumentverket förekommer fenomenet oftast på sociala medier som Facebook och Instagram, men andra företag ligger bakom. Också i dessa fall kan det handla om att vara med i en marknadsundersökning för att få presentkortet och precis som ovan kan resultatet utmynna i ett dyrt abonnemang.
Så här tar du dig ur abonnemanget:
1. Meddela företaget skriftligen att du ångrar dig, spara mejlet. Du har i regel 14 dagars ångerrätt, eftersom avtalet har ingåtts på distans, om företaget är registrerat inom EU, Norge eller Island. Om korrekt information om ångerrätten saknas på webbsidan är ångerfristen upp till ett år.
Hjälp finns hos lokal konsumentvägledning, Hallå Konsument och Konsument Europa.
2. Bestrid fakturan skriftligen. Berätta varför betalning inte kommer att ske eller kräv återbetalning.
Om det är otydligt att det man tackade ja till hörde ihop med en prenumeration är det inte säkert att den är bindande. Och det är alltid företaget som ska bevisa att ett avtal har ingåtts. * Lämna aldrig ut dina person- eller kontouppgifter på en osäker webbplats.
* Läs avtalen.
* Granska webbplatsens tillförlitlighet exempelvis genom att googla på företagets namn för att hitta varningar.
* På polisens Facebooksida finns ibland varningar för bedragare. Den som blivit utsatt för ett bedrägeri kan polisanmäla händelsen.
Hallå konsument är en rikstäckande upplysningstjänst som samordnas av Konsumentverket och där finns samlad information och tips till hjälp och tillvägagångssätt.
Visst är det frestande att få vara med i en utlottning av en ny mobil i utbyte mot att svara på några frågor
3. Var inte orolig för betalningsanmärkningar så länge felaktiga krav bestridits enligt ovan och bevis för detta finns.
4. Om företaget inte ger dig rätt kan man under vissa förutsättningar få hjälp av banken, antingen att hålla inne med betalningen, eller till och med återbetalning.
Har du betalat med kreditkort gäller också invändningsrätten enligt konsumentkreditlagen. Vänd dig till kreditkortföretaget. Viktigt med dokumentation och att alla andra vägar prövats först.