Barnen positiva till kompisbänken
”Det är en bra idé.”
ROBIN ELIASSON
Barnen i Kinnareds skola tror att kompisbänken kan bli något bra.
– Den syns bra, från hela skolgården, om man ställer den vid väggen utanför gympasalen, säger Hugo Strand, som går i 2:a klass. Jag ger tummen upp, tillägger han.
– Jag tänker på framför fönstret där man går ut. Det brukar komma mycket folk där, säger Novalie Matekovic, som går i första klass.
HP HAR TRÄFFAT Hugo och Novalie, med ett gäng skolkamrater från olika klasser på skolan, och pratat med dem om kompisbänken och hur man tar hand om varandra.
De övriga var Eqbal Bilar i klass 2, Alexander Johansson i klass 3, Annie Carlsson i klass 4 och Robin Eliasson i 5–6:an.
– Det är en bra idé, säger Robin direkt när vi satt oss tillsammans. Här på vår skola försöker vi ta hand om varandra.
Han berättar att man i klassen pratat om mobbning och kränkningar och slagit fast att detta ”inte är okej”.
Men Robin och de övriga är också inne på att bänken inte måste vara en signal om att någon är mobbad; det kan bara vara så att kompisen just då inte har någon att leka med.
PÅ KINNAREDS SKOLA, berättar gänget, heter en av de allra populäraste lekarna på rasterna ”Kung och dam”, vilket spelas med en boll som kastas mellan deltagarna.
Den största finessen med Kung och dam är att alla kan och får vara med: det är bara att ställa sig i kön till turen för att kasta, man kan hoppa in när som helst.