Dorsin räds inte allvaret KOMIKERN VILL LOCKA TILL BÅDE SKRATT OCH ALLVAR
JUBILAREN:
På sitt kontor har Henrik Dorsin skinnsoffor och en hel vägg full av dvd-filmer. Det är arbetsbibliotek, för någon som hämtar inspiration från gamla klassiker som inte brukar ingå i streamingtjänsternas utbud. Vid det här laget har Henrik Dorsin dessutom själv inrättat sig i den svenska humortraditionen. Både solokvist och med humorgruppen Grotesco är han en aktör som folk känner till och som ständigt tycks vara aktuell i ett eller annat.
Just nu i operetten ”Glada änkan” på Kungliga Operan, och med politisk satir i Grotescos tredje säsong på SVT. Snart har också ”Solsidan”filmen premiär där han gör sin paradroll som den enerverande grannen Ove Sundberg. I januari går musikalen ”Gentlemannen” upp på Oscarsteatern i Stockholm, med Henrik i inte mindre än åtta roller. Så nog har han lite att stå i.
Allt Henrik Dorsin gör verkar dessutom följas av stående ovationer från både kritiker och publik. Det måste vara härligt. Eller?
– Jag är väldigt glad. Men min oroliga natur gör att jag väntar på att det ska gå åt helskotta.
För att gardera sig lägger han ribban högt för sig själv. Oavsett arbetsbelastning satsar han på koncentration och hög ambitionsnivå i varje projekt.
– Eftersom jag är oerhört självkritisk vill jag kunna säga att jag gjorde allt utifrån min förmåga för att det skulle bli så bra som möjligt. Tycker folk att det är dåligt så kan jag svara: Jag gjorde så gott jag kunde.
HAN GICK MANUSUTBILDNINGEN på Institutet för högre Tv-utbildning i Göteborg i början av 2000-talet, men hans tidiga bakgrund är inom amatörteatern. En eldsjäl på kulturförvaltningen i Lidingö kommun såg till att den tonårige Henrik och hans kompisar fick en liten budget för att sätta upp revyer, först för skolan, sedermera för hela kommunen. Redan här föddes ett embryo till Grotesco, eftersom flera av gruppens medlemmar var med i teaterprojekten.
En föreställning kunde spelas 30–40 gånger för publik, vilket blev Henrik Dorsins scenutbildning. Publikens skratt gav en bekräftelse som han tidigt började söka.
– Skrattet är ett tveeggat svärd, för ett skratt på fel ställe är enormt obehagligt. Men på rätt ställe, där man har tänkt sig det, är det någonting väldigt fint.
– För mig har det blivit förknippat med att vara omtyckt. Visserligen fungerar det inte riktigt på det viset, men det sitter ändå där.
PÅ SENARE ÅR har han fått en mer avslappnad hållning till skrattet. Det känns inte längre lika nödvändigt som kvalitetsstämpel. Numera räcker det med att folk tycker att det han gör är bra.
– Det är en förändring som har skett i mig med åren.
Han ser sig själv som en förlängning av sina gamla idoler, klassiska svenska folkliga humorakter. Som Galenskaparna, som i sin tur hade inspirerats av Hasse och Tage, som hade tagit intryck av Povel Ramel som var en fortsättning på Karl Gerhard, och så vidare. Det går kanske inte att göra om Karl Gerhards ”Den ökända hästen från Troja” i dag, men man kan lära sig något av den som kan komma till användning.
Och som sagt, han är inte rädd för att syssla med allvar i framtiden. Kanske i egen regi, för det är också en dröm. Men däremellan spelar han gärna en omgång Ove Sundberg då och då, om det inte blir för tätt mellan vändorna.
Han sjunger just nu operett, gör tv-satir med Grotesco och dyker snart upp som Sveriges mest älskhatade granne – Ove i ”Solsidan” – på biograferna. Men för Henrik Dorsin är jakten på skratt inte längre det viktigaste.
* * * *
”Jag spelar föreställning på Operan, på en måndag dessutom, och ska upp och repa ”Gentlemannen på Oscars dagen därpå. Så det blir inget firande – då. Men lite senare kommer jag faktiskt för första gången i mitt liv att ha en stor fest när jag fyller år, då jag har bjudit in vänner från hela 40-årsperioden.” * Om att fylla 40: ”Det är skönt att bli äldre. Jag har varit en liten farbror, nu växer jag ikapp mig själv. Men det gäller att ta till vara på tiden och göra rätt val.” * Läser just nu: ”Sapiens: en kort historik över mänskligheten” av Yuval Noah Harari. * Stör mig på: Inskränkthet. * Senaste kulturupplevelse: ”Dracula” på Kungliga Operan. *