Es i detaljerad spelvärld
ningar för att inspirera spelskaparna. Professorn Evelyne Ferron har hjälpt till med miljöer och byggnader och forskaren Perrine Poiron har hjälpt till med språket och hieroglyfer.
– Det är inte bara en bakgrund och dekoration. Det är verkligen en del av upplevelsen där vi vill att spelaren ska sjunka ned. Vi använder oss av fakta i uppdrag, så det handlar om att sätta spelarna i kontakt med det här livet som det var förr, säger Jean Guesdon.
Att återskapa föremål och prylar är en sak, men hur porträtt- terar man ett för länge sedan förlorat samhälle? Huvudpersonen Bayek är exempelvis en så kallad medjay, en dåtidens polis. Durand berättar att Ubisoft använt böcker om polis- och armésystemen under ptolemeiska dynastin.
– Att förstå polissystemet hjälpte oss att sätta rollfiguren i forntida Egypten, och ge honom anledning att interagera med människor, säger Durand.
UBISOFT HAR OCKSÅ använt sig av forskning där olika målningar, bland annat från gravar, tolkats för att ge ledtrådar om det dagliga livet.
– Vi skapade fler än 100 aktiviteter av vad folk gjorde på den tiden. Vi har till exempel lin i spelet. Vi har folk som skördar den, andra som väver, som färgar och som sedan säljer tyget. Vi har många liknande exempel, som honung och vete. Assassin’s creed är en spelserie från utvecklaren Ubisoft. Spelaren spelar en lönnmördare av assassinorden, där huvudmotståndaren är tempelriddarordern. Spelet bygger på lönnmördarelement och bekämpning av fienden, men också på friheten att klättra och röra sig fritt över stora ytor.
Samtidigt sticker spelskaparna inte under stol med att det rör sig om fiktion.
– Vi försöker att återskapa det forntida Egypten så tydligt som möjligt för att få folk att verkligen uppleva det. Med det sagt gör vi också ett spel. Vi vill underhålla. I bland är vi beredda att anpassa verkligheten för berättelsens, spelupplevelsens eller tekniska begränsningar skull, säger Jean Guesdon.