Sverigedemokraterna skiljer sig i grunden från andra partier genom sin människosyn.
RESURSER. I stället för att kräva mer pengar borde lärare och rektorer fråga sig om de använder befintliga resurser på bästa möjliga sätt.
LEDARE HP 21/11. Att skolan behöver mer resurser är ett av de vanligaste påståendena i den politiska debatten. Men tänk om problemen i skolan inte primärt handlar om resursbrist, utan om att de stora summor som varje år läggs på skolan används på fel sätt?
I EN INTERVJU i början av hösten resonerade Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson i precis dessa banor: ”Det satsas redan väldigt mycket pengar på skolan. Men en hel del av det skolan gör skulle kunna göras bättre. Först när vi har gjort allt vi kan med de resurser vi har är det dags att be om mer pengar”, konstaterade han i en intervju med Dagens Samhälle (17/8).
Fredriksson dristade sig även till att påstå att den typ av resurstillskott politiker älskar att utlova kanske gör mer skada än nytta. Om det saknas förmåga att använda resurserna på bästa sätt riskerar ytterligare tillskott att skapa en kultur där man skyller problemen på andra och väntar på att politikerna ska öppna plånboken ännu en gång.
Nyligen presenterade Svenskt Näringsliv en utredning som understryker Fredrikssons poäng. I rapporten ”Nationell benchmarkingstudie om effektiviteten inom svensk grundskola” slås det fast att det inte finns några samband mellan de resurser kommunerna satsar på skolan och de kunskapsresultat som uppnås. Och det även om man tar hänsyn till kommunernas skilda förutsättningar, som exempelvis att glesbygd driver upp kostnaderna eller att föräldrarnas utbildningsnivå påverkar barnens skolresultat.
Det som utmärker kommunerna som lyckas väl med att leverera högkvalitativ undervisning till låg kostnad är istället hur verksamheten styrs och organiseras. Samma sak gäller för de kommuner som de senaste åren lyckats förbättra effektiviteten, så att de får ut bättre resultat i skolan för varje satsad krona.
Några nyckelfaktorer som rapporten lyfter fram är långsiktighet, tydlig ansvarsfördelning och att både lärare, tjänstemän och politiker arbetar utifrån samma tankar kring prioriteringar, rutiner och mål.
Det kan låta som självklarheter. Men som rapportförfattarna konstaterar är det vanligt att någon eller några av dessa framgångsfaktorer brister.
SLUTSATSERNA I SVENSKT Näringslivs studie ligger i linje med skolforskaren Maria Jarls forskning kring varför vissa skolor når bättre resultat än andra trots likartade förutsättningar. Även här lyfts organisationen fram som en nyckelfaktor. ”De väl fungerande skolorna visade sig ha en stabilitet och en samsyn på vad som är viktigt”, konstaterade Jarl i en intervju med Dagens Nyheter (20/12-2016).
Den som tror att lösningen på skolans problem stavas mer resurser – oavsett om det handlar om lärarnas arbetssituation eller förmågan att hjälpa elever med särskilda behov – har all anledning att tänka ett varv till. Betydligt oftare lär lösningen vara att ställa sig frågan om varje satsad krona verkligen används på bästa sätt, för att eleverna ska få en så bra skola som möjligt.
Fredriksson dristade sig även till att påstå att den typ av resurstillskott politiker älskar att utlova kanske gör mer skada än nytta.