Psykisk ohälsa en dold utmaning
Psykisk ohälsa bland elitidrottare finns och måste tas på större allvar. Det var ett av budskapen när Högskolan i Halmstad under två dagar var värd för en nordisk idrottsvetenskaplig konferens.
Konferensen, som var ett samarbete mellan Högskolan och tre fackorganisationer, hade temat ”idrott i spänningsfältet mellan hälsa och ohälsa” och hade samlat 150 deltagare från 17 länder.
På torsdagseftermiddagen föreläste fyra forskare från Sverige, Norge och Belgien på temat ”En dold utmaning: Mentala hälsoproblem inom elitidrott”.
UPPFATTNINGEN ATT elitidrottare är mentalt osårbara är felaktig, fick åhörarna veta. Tvärtom lider de av psykisk ohälsa i samma grad som befolkningen i övrigt – och kan till och med löpa en ökad risk.
Specialkliniker för fysiska idrottsskador finns över allt i Sverige i dag. Men det finns bara två mottagningar för elitidrottare med psykisk ohälsa – en i Stockholm (öppnad 2015) och en i Malmö (2016) – i ett samarbete mellan sjukvården och Riksidrottsförbundet (RF).
– Vi behöver veta mer om kliniska frågor kontra prestation, hur de hänger ihop och inte hänger ihop, och arbeta med att avstigmatisera (de här problemen) bland aktiva och tränare. Vi har kommit långt i Sverige så till vida att de aktiva vet att det är viktigt att arbeta med en idrottspsykolog, men att träffa en idrottspsykiater är skrämmande, sade Karin Moesch, idrottspsykolog på RF och knuten till Högskolan i Halmstad.
ÄVEN TRÄNARE drabbas. En norsk undersökning har visat att en av fyra elittränare lider av hög utmattning mot slutet av en säsong.
– Det är ett alarmerande antal, sade Marte Bentzen, försteamanuens vid Norges idrottshögskola.