Okunskap försvårar för transpersoner

ändrat juridiskt kön och personnummer.

– I Sverige och i Norden har vi ”könade” personnummer, vilket är ganska unikt. Men det här innebär att det kan bli en clash i myndigheternas system för transpersoner med ändrat personnummer. Att man kastas ut från systemen helt enkelt. Det kan skapa enorma svårigheter, framför allt kanske om du är ung och inte så resursstark, exempelvis om du plötsligt inte har ett mobilabonnemang eller ett högkostnadsskydd, säger utredaren Ulrika Westerlund.

EN NY UTREDNING om hur det kan säkerställas att en person som byter personnummer inte behandlas som en ny person bör tillsättas, föreslår Westerlund.

Långa väntetider för dem som genomgår könsbekräftande vård är ytterligare ett problem. Ulrika Westerlund föreslår att staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ingår en överenskommelse om hur vården ska bli mer jämlik över landet. En pengapott ska knytas till detta, och fördelas ut till de olika vårdteamen.

– Det är väldigt viktigt att få ner tiderna. De långa utredningstiderna, och väntan på att ens få komma på utredning, tär på många personer, säger Sara Bystam.

ETT ANNAT FÖRSLAG handlar om att kunskap om exempelvis transpersoner ska ingå i vissa utbildningar, och att Socialstyrelsen ska se över vilka utbildningar som kan behövas för redan befintlig vårdpersonal. Detta för att bemötandet ska bli bättre, något Alfie Martins, ordförande i FPES, välkomnar.

– Det är viktigt att få in bemötandefrågan i utbildningar som handlar om pedagogik, vårdyrken och juristyrken. Träffar man någon från de två sistnämnda yrkesgrupperna är man förmodligen dessutom i en beroendeställning, och då krävs verkligen att man blir korrekt bemött, säger Alfie Martins.