Engagerad i #metoo fick påhopp på nätet

HALMSTAD: Tonårstjejen Moa Johansson blev kallad ”bitterfi...” och ”kärring” på nätet efter att i HP ha kritiserat ett skämt om våldtäkt.

När Moa Johansson kritiserade ett våldtäktsskämt i en reklamfilm kom det grova kommentarer om henne på nätet. – Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta åt det, säger hon.

I förra veckan skrev HP om hur flera som engagerat sig i #metookampanjen reagerat över ett våldtäktsskämt i en reklamfilm som Anderberg Media AB gjort under rubriken ”Veckans fredagsfräckis”.

Skämtet handlar om en piga som först säger sig vara rädd för att bli våldtagen av en dräng. När drängen lugnar pigan med att han inte kan våldta henne erbjuder hon sig dock att hjälpa honom.

FLERA SOM NYLIGEN deltagit i en #metoo-manifestation på Stora torg tyckte att skämtet var opassande i tider med stort fokus på att diskutera sexuella övergrepp seriöst. En del menade också att det spär på fördomar om att tjejer som säger nej egentligen menar ja.

En som uttalade sig i HP var 16-åriga Moa Johansson, som går på gymnasiet och är aktiv inom socialdemokratiska ungdomsförbundet SSU.

– Många tjejer vågar inte anmäla det de råkat ut för, ofta för att de är rädda för att inte tas på allvar – och då blir man illa berörd av ett sådant skämt, förklarade hon i tidningen.

Den 65-årige underhållaren och reklambyråägaren Bosse Anderberg svarade då med ett inlägg på Facebook där han beklagar sig över Moa Johanssons ”påhopp”.

Han skriver att hon gått över gränsen och bitit sig själv i läppen. Han förklarar också att hennes ”påhopp” gör att han inte längre kan Upprop som startat i november: #givaktochbitihop #sistaspikenikistan #sistabriefen #deadline #utanskyddsnät #intedinhora #nykterfrizon #tystnadtagning #visjungerut #närmusikentystnar #tystdansa #medvilkenrätt #inteförhandlingsbart #ickegodkänt #tystiklassen #räckupphanden #underytan #visparkarbakut #vårdensomsvek #imaktenskorridorer #teknisktfel #larmetgår #akademiuppropet #vardeljus #vikokaröver #timeout #utgrävningpågår

rösta på Socialdemokraterna – utan från och med nu byter till KD.

I kommentarerna hyllas han av de flesta.

”Den lilla Moa har noll koll”, skriver en 59-årig bilförsäljare.

”Bara en bitterfi .... dom vill synas”, skriver en 56-årig före detta fotbollsspelare på elitnivå.

”Skit i kärringen! Du har fått jättemycke positiv reklam för ditt företag!”, skriver en 76-årig före detta företagare inom byggbranschen.

”Döp om det till Wishtoo. För dom som inte fick något”, skriver en 54-årig företagare inom vvsbranschen.

En man beklagar sig över #metoo som ”rena löjan”, medan en annan undrar vad Moa Johansson säger när det står killar i grupp och ”kallar Svenska kvinnor för hora”.

TRÅDEN AVSLUTAS MED att två lokala representanter för Kristdemokraterna, Ella Kardemark och Annette Nordén, skriver varsin kommentar där de glatt hälsar Bosse Anderberg välkommen.

– Det är synd att vuxna människor inte kan hålla sig på en rimlig nivå, säger Bosse Anderberg när HP frågar vad han tycker om kommentarerna som nämns på det här uppslaget.

Men om du som skrivit inlägget tycker att vissa kommentarer är opassande, har du då inget ansvar att reagera emot dem?

– En gång skrev jag en invändning när någon påstod att flyktingar kunde ligga bakom en brand, men då blev debatten bara värre. Egentligen borde man ta bort de värsta kommentarerna, men det har jag inte gjort.

Ska du inte, utifrån din etablerade position, tåla att en engagerad tonåring kritiserar ett av dina skämt?

– Visst kan jag det. Hon har rätt till en åsikt, men om man drar upp bagateller kan det få motsatt verkan på den viktiga #metoodebatten.

Apropå bagatell, är kritik mot ett skämt verkligen skäl att byta åsikt om vilka man ska rösta på?

– Nej, så lätt var det förstås inte. Jag har hållit på med reklamfilmer åt KD och länge funderat på dem.

MOA JOHANSSON SJÄLV säger till HP att de otrevliga kommentarerna inte har någon inverkan på hennes engagemang.

– Jag kan absolut förstå att sådant kan avskräcka en del, men jag tar inte åt mig. Sakfrågorna kring kvinnors vardag är så viktiga och en stor anledning till att jag vill förändra samhället, säger hon.

När jag var liten kunde skämten handla om ”tattare” eller ”lappar”. Under min tid i lumpen kunde jag höra befäl ropa ”inga bögavstånd” om någon ställde upp för nära den som stod framför.

KOMMENTAR

Jag skulle kunna räkna upp många liknande exempel på skämt och uttryck, som förr ansågs oskyldiga, men som i dag undviks för att vi insett att de kan upplevas nedsättande.

Utvecklingen har hela tiden gått framåt, men det startar i regel med en diskussion om vad som är okej.

I en del fall är det ganska uppenbart. Titta bara på hur öppet det skämtades om judar före andra världskriget, många gånger med grova karikatyrteckningar på människor med stora näsor. Efter att Förintelsens hemskheter blivit allmänt kända var det förstås inte alls lika legitimt.

ANDRA GÅNGER BEHÖVS det någon som upplyser en. Som när jag var elev på Nyhemsskolan och en klasskompis blev kallad ”ditt cp” på rasten.

Min mellanstadiefröken tog då in oss i klassrummet, skrev ”celebral pares” på tavlan, och stirrade allvarligt på oss. Sedan berättade hon om en pojke som blivit förlamad efter att ha fått en hjärnskada som foster, och beskrev vilken kamp hans liv som rörelsehindrad var.