Hård vinter väntar hemlösa
Nu kommer årstiden då de som saknar tak över huvudet riskerar att frysa ihjäl. Och de blir allt fler, inte minst med tanke på att gruppen papperslösa väntas växa under vintern.
Närmare 6000 svenskar lever i så kallad akut hemlöshet enligt den senaste kartläggningen. Det innebär att man tvingas sova utomhus eller är hänvisad någon typ av akutboende.
Både Stockholms Stadsmission och Frälsningsarmén vittnar om att de akut hemlösa blir allt fler. En omständighet som påverkar dem är att fastighetsägarnas så kallade skalskydd förbättras, vilket gör det svårare för den som nattetid är hänvisad till kalla portuppgångar.
– Många hemlösa berättar att de bävar inför vintern av just det skälet, säger Marika Hjelm Siegwald, kommunikations- och insamlingschef vid Stadsmissionen i Stockholm.
Stockholms stad har ett slags ”tak över huvudet-garanti”, som även gäller hemlösa Eu-migranter året runt. Men denna garanti finns inte i alla kommuner, eller träder bara i kraft vid en viss temperatur i andra.
– Vi har länge önskat oss en nationell ”tak över huvudet-garanti” för människor i hemlöshet. Ingen ska behöva sova på gatan, säger Marika Hjelm Siegwald.
I Göteborg ansvarar staden själv för alla härbärgen, dit såväl hemlösa göteborgare som Eu-medborgare och papperslösa kan söka sig. Hittills har akutboendena räckt till.
–Under vintern öppnar också Göteborgs stad, i samverkan med bland annat Svenska kyrkan, tre kyrkor som har öppet från den 15 december till någon gång i mars. De har öppet varje natt och erbjuder inte sovplatser direkt, utan mer en plats där man kan värma sig, säger Lennart Forsberg, socialchef vid Göteborgs kyrkliga stadsmission.
Forsberg konstaterar att det är svårt att spå hur många hemlösa Eu-medborgare som kommer att behöva tak över huvudet. Socialstyrelsen delar in hemlösa i fyra olika grupper:
* De som är i akut behov av tak över huvudet och är hänvisade till akutboenden, härbärgen, jourboenden eller sover på gatan.
* Boende på institutioner och kategoriboenden.
* De som har långsiktiga boendelösningar som ordnats av kommunen, till exempel träningslägenheter.
* De som har ordnat kortsiktigt boende på egen hand, till exempel hos vänner och bekanta.
* De som inte har kontakt med en verksamhet som rapporterar till Socialstyrelsen är inte inräknade, vilket gäller flertalet papperslösa och Eumigranter.