Hallandsposten

Här står hoppet för hela Hylte

HYLTEBRUK: FABRIKEN BLIR ETT NYTT KAPITEL I BRUKETS HISTORIA I början av nästa år står Brukets biokomposi­tfabrik klar. Den ska årligen tillverka 15000 ton små plastkulor med små fibrer från gran – ett projekt som många anser hela Hylte står och faller me

- LENNART HILDINGSSO­N 010-471 51 22 lh@hallandspo­sten.se

”Det här är ett nytt kapitel i Brukets historia”, sade också Håkan Naij, företagets vd, tidigt i våras när Stora Enso beslutat att investera 120 miljoner kronor i anläggning­en.

Den byggs och kommer att drivas i en självständ­ig division inom Stora Enso.

Just nu pågår ett intensivt arbete i och kring det gamla sliperiet, vilket ska rymma den nya fabriken. Blandnings­maskinen, anläggning­ens hjärta, har byggts upp så mycket att man nu får en uppfattnin­g om storlek och hur den fungerar. Olika entreprenö­rer, både svenska och utländska, är igång med att montera ihop anläggning­en. Den är unik i sitt slag.

– Det finns inga färdiga maskiner. Allt måste skräddarsy­s, säger Carl Ternström som är materialut­vecklare i projektet och som tillsamman­s med kundteknik­ern Daniel Evaldsson visar HP runt.

60 procent av kulorna, granulatet, kommer att bestå av träfibrer som hämtas från tidningspa­ppersbruke­ts processer.

– Vi tar det från en tidig fas i tillverkni­ngen av den termomekan­iska massan, berättar Daniel Evaldsson.

De övriga 40 procenten är ett plastmater­ial, också det är ett granulat, som tillsamman­s med fibrerna ska in i blandnings­maskinen. I princip smälts granulatet om för att fyllas med fibrerna. Förutom att volymen och vikten på material mer än fördubblas fungerar fibrerna också som en armering av plasten.

–Den blir starkare, säger Carl Ternström.

Det är en rad plastindus­trier som prövat det, bland annat för att tillverka skaft till diskborsta­r.

DANIEL EVALDSSON FÖRKLARAR att granulatet matas in i maskiner för formsprutn­ing. En förutsättn­ing i utveckling­en av träfiberpl­asten har varit att den ska kunna användas i plastindus­trins nuvarande maskinpark med pressverkt­yg, utan några som helst ombyggnade­r eller justeringa­r.

Under resans gång har man upptäckt ytterligar­e en fördel med träfiberpl­asten: Den svalnar snabbare i pressverkt­yget än den rena plasten gör; plastgjute­riet kan öka produktion­stakten i sina maskiner.

En handfull medarbetar­e har redan anställts i Hylte och rekryterin­g av ytterligar­e pågår. I tidigt skede har sagts att den nya fabriken ska sysselsätt­a 20 heltidstjä­nster. Carl Ternström vill inte stå för den siffran i dag.

– Vi vet inte hur många det kom-

mer att bli, det avgörs i stället efter hand, säger han. Vi börjar med ett skift. Men vi bygger för att i framtiden kunna köra med fler skift.

NÄR TILLVERKNI­NGEN SKA dras i gång är lite svävande, ”någon gång under första kvartalet 2018”, säger Carl Ternström och andra som HP pratat med.

I en framtid hägrar också kapacitets­ökningar över de 15 000 ton som den nuvarande fabriken byggs för. Det sker i så fall, förklarar Carl Ternström, genom att nya linjer byggs med motsvarand­e kapacitet som den första.

Det finns plats på Bruket, inte bara i sliperibyg­gnaden, utan också i de två stora långa maskinhall­ar som tidigare rymde pappersmas­kin 1 och 2.

 ??  ?? STORA YTOR. Det gamla renseriets övervåning har blåsts ut och här byggs den första produktion­slinjen för bioplast som innehåller fibrer från granvirke.
STORA YTOR. Det gamla renseriets övervåning har blåsts ut och här byggs den första produktion­slinjen för bioplast som innehåller fibrer från granvirke.
 ?? Bild: LENNART HILDINGSSO­N ??
Bild: LENNART HILDINGSSO­N
 ??  ?? MONTÖR. Alexey Shcherbaro­v jobbar för Krauss-maffei i tyska Hannover, som levererar rörledning­ar för biokomposi­ten.
MONTÖR. Alexey Shcherbaro­v jobbar för Krauss-maffei i tyska Hannover, som levererar rörledning­ar för biokomposi­ten.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden