Hallandsposten

Mycket hög dödlighet bland våldsutsat­ta

- CARL CATO/TT

Källa: Ifau Högre dödlighet, lägre inkomst, fler sjukskrivn­ingar och större risk att förlora jobbet. Offer för våldsbrott drabbas i större utsträckni­ng än andra av problem med hälsa och ekonomi. Effekterna av våld slår hårdast mot kvinnor.

Självmords­risken ökar 17 gånger för kvinnor som har utsatts för våld. För våldsutsat­ta män är faktorn 9, enligt en ny stor studie från Institutet för arbetsmark­nads- och utbildning­spolitisk utvärderin­g (Ifau).

De mycket stora skillnader­na i överdödlig­het mellan våldutsatt­a och personer med jämförbar hälsa, ekonomi och familjesit­uation överraskad­e Petra Ornstein som har skrivit studien.

– Det finns kvalitativ­a studier som lyfter fram våld och trauma, men här kan vi se att dödlighete­n ökar med 17 respektive 10 gånger. Det är en jättestor ökning, säger hon.

– En annan sak som är överraskan­de är att konsekvens­erna är så stora för män. Det här visar att även män är sårbara för trauma.

Ornstein arbetar på Statistisk­a institutio­nen vid Uppsala universite­t. I hennes studie ingår nästan 7 000 personer som har sökt hjälp inom vården sedan de har utsatts för våld, någon gång under åren 1998–2002. Individern­a har sedan parats med fem så kallade statistisk­a tvillingar och följts under åtta år.

ÄVEN VAD GÄLLER ekonomiska aspekter drabbas kvinnor hårdare än män. Till följd av våldet löper de drabbade en högre risk att hamna i arbetslösh­et. De utsatta kvinnornas inkomster minskar med 25 procent medan motsvarand­e siffra för män är 14 procent. Sjukfrånva­ron ökar med 20 procent för såväl kvinnor som män.

– Vi tänker oss att det handlar om ångest och depressivi­tet, i utvecklade former visar säkert en del professor i barn- och ungdomspsy­kiatri

symptom på posttrauma­tisk stress. Det gör att man får svårt att fungera i yrkessitua­tioner, man sover sämre och blir helt enkelt mindre funkis i sitt liv, säger Niklas Långström, professor i barn- och ungdomspsy­kiatri vid Uppsala universite­t.

DE PERSONER SOM ingår i studien hade redan innan de sökte hjälp för våldsrelat­erade skador en svårare livssituat­ion än befolkning­en som helhet. Hela 40 procent av dem hade tidigare i livet varit i kontakt med vården för att söka hjälp för psykiska problem. Deras ekonomi var också svagare och de levde i större utsträckni­ng ensamma. Det kan TT Nyhetsbyrå­n vara en del av förklaring­en till varför effekterna av våldet blir så stora.

– Det är taskigt, för det drabbar människor som redan kämpar. Det spelar med stor sannolikhe­t roll, för de här personerna är från början närmare en gräns där man riskerar att få symptom, säger Niklas Långström.

HAN HADE GÄRNA sett att studien tog hänsyn till fler faktorer, som till exempel kriminalit­et i de utsattas familjer. Men han tycker ändå att resultaten är värdefulla och säger att de stämmer väl överens med tidigare forskning.

– Man kan inte bortse från att traumat i sig kan ge de här konsekvens­erna, säger Niklas Långström.

De socioekono­miska faktorer som var typiska för individern­a i studien gäller även kontrollgr­uppen, varför Petra Ornstein tror att resultaten kan tillämpas generellt.

– Ungefär 50 000 personer utsätts för våld varje år. Det finns ingenting som talar emot att de här resultaten inte gäller även dem, säger hon.

”Det är taskigt, för det drabbar människor som redan kämpar.”

NIKLAS LÅNGSTRÖM,

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden