Året då kulturen vänder blad
KULTUR: MYCKET NYTT NÄR KULTURENS INSTITUTIONER GÅR IN I 2018
Röhsska i Göteborg nyöppnar och Nationalmuseum får en ny chef. Dessutom har ett och annat manligt geni fått lämna scenen. 2018 tycks vara året då institutionerna vänder blad.
Det blåser en förändringens vind över Kultursverige inför 2018. Det nyöppnas, möbleras om och tänks nytt, på flera stora institutioner. Benny Fredriksson slutar till exempel som vd för Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm, vilket sätter punkt för en 15 år lång tid med honom vid rodret. Och flera konstinstitutioner har påbörjat samtal om vad #metoo kräver i form av nödvändiga förändringar.
– Det är ett skifte helt klart. Det beror nog på #metoo i första, andra och tredje hand, säger Linda Fagerström, konstkritiker och docent i konstvetenskap.
Att en rad män nu slutar tycker teaterkritikern Stina Oscarson mest är ett kvitto på att många institutioner bara upprätthåller etik och moral när deras varumärke hotas. Hon ser både styrkor och risker med #metoo – bland annat fasar hon för en ny korridor av korrekthet inom scenkonsten.
– Jag hoppas verkligen att under 2018 få se en rad oväntade föreställningar som vågar utmana konstnärligt, estetiskt och genom att tala om grundläggande existensiella frågor. Så vi inte bara får se rättvisemärkta inlägg i valdebatten, säger hon.
Att ett par manliga profiler har fått lämna scenen och tv-rutan är bara en start, tror Linda Fagerström. Hon ser fram emot att utvecklingen ska göra tydligare avtryck i verksamheten.
– Det går inte att fortsätta dyrka manliga genier på löpande band, som att ha ännu en utställning av Öyvind Fahlström på Moderna museet. Varje sådan utställning bygger vidare på att manliga genier ska dyrkas, säger hon.
#METOO FÅR OCKSÅ skjuts av ett pensionsskifte och en ny typ av ledarskap, tror Linda Fagerström. Hon ser fler relativt unga inom kulturvärlden utmana gamla strukturer.
– Och det handlar inte bara om sexuella trakasserier, utan också om bristande ledarskap. De är mer benägna att ifrågasätta auktorite-
ter och vågar det för att de inte är ensamma.
NATIONALMUSEUMS nyöppning är en av 2018 års största kulturhändelser och ett bra exempel på ett museum som inte kan fortsätta styras av ”ännu en vit medelklassman i 60-årsåldern”, anser Linda Fagerström. Vem som tar över efter Berndt Arell och nu tillförordnade chefen Birgitta Castenfors är ännu oklart. Men under en pressvisning lovade kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) att namnet ska presenteras före nyöppningen.
Från hennes horisont har de ”starka kulturella vindarna” en politisk orsak:
– Att vi har Sveriges största kulturbudget någonsin är en bidragande anledning. Vi ökar budgeten för många av våra institutioner, till exempel har Nationalmuseum fått en kraftigt ökad budget, då blir det ju mer kulturell debatt och diskussion i vårt samhälle, säger hon.
Efter en turbulent tid öppnar också Röhsska museet på nytt under 2018. Den nya chefen Nina Due ser nya villkor för de vanligtvis så långsamma organisationerna.
– Museer som Röhsska, Nationalmuseum och Arkdes bär på en tradition, men vi måste också följa med i samtiden. Då är det viktigt att som organisation tydliggöra vad man står för och vilka man vill nå.
Röhsska museet öppnar med en utställning från Östasien, där fokus inte bara ligger på samlingen utan på dem som inspireras av den, vilket skapar mötespunkter mellan öst och väst. Nina Due vill både ta avstamp mer i den nutida debatten.
– Då är det jätteviktigt med publika möten där man kan berätta om och engagera folk i design och konstdebatten genom inte bara utställningar utan också publika och pedagogiska program.
– Både i Sverige och internationellt är de museer som känns relevanta i en samhällskontext de som tar mer risker och provar nya saker.