…men vem betalar kalaset?

Republikanernas skattereform är förvisso en stor seger för president Donald Trump. Men minskade skatteintäkter betyder en krympt statskassa – och en besk diskussion om bland annat vilka välfärdsprogram som ska skäras ner.

Till skillnad från den senaste stora skatteomläggningen, den som president Ronald Reagan skrev under 1986, matchas inte de aktuella skattesänkningarna i USA av motsvarande nedskärningar. Republikanerna har hela tiden hävdat att skattelättnaderna kommer att betala sig själva i form av ökad tillväxt.

SÅ KAN DET bli på sikt, men faktum är att Vita huset redan i vår måste börja ta hänsyn till statens minskade intäkter. Skattepaketet beräknas vara värt 1 500 miljarder dollar, enligt amerikanska medier.

– Man hoppas ju ofta på dynamiska effekter som fler investeringar och ökad sysselsättning när man gör den här typen av skattesänkningar. Men det är osäkra och långsiktiga beräkningar, på kort sikt räknar vi med att budgetunderskottet kommer att öka, säger Torbjörn Isaksson, chefanalytiker på Nordea.

Det innebär att kostnaderna för skattesänkningen, åtminstone till en början, läggs ovanpå den redan skenande statsskulden.

Dessutom måste känsliga frågor som vilka välfärdsprogram som kan minskas snarast diskuteras i Washington DC. Programmen är vid sidan av försvaret den största utgiftsposten för statskassan. Och nu står USA inför en tid med stora pensionsavgångar, där många äldre vill kunna luta sig mot Medicare, den populära statliga sjukvårdsförsäkringen för pensionärer. En annan stor kostnad är Medicaid, sjukvårdsförsäkringen för låginkomsttagare.

REPUBLIKANERNA HAR gjort klart att man redan i vår tänker inleda en översyn av de statliga förmånssystemen, med syfte att skära kostnader, skriver The Washington Post.

– Nästa år ska vi fokusera på människor. På att få människor från bidrag och in i jobb, sade talman Paul Ryan häromdagen.

Problemet är att president Trump lovat att inte röra Medicare eller socialförsäkringsprogrammet Social Security, som är populära bland de vita amerikaner på landsbygden som utgör hans väljarbas.

De sänkta inkomstskatterna och den kraftigt minskade bolagsskatten syftar till att sätta fart på konsumtion, skapa jobb och locka hem bolag som verkat utomlands. Men, konstaterar The Wall Street Journal, det återstår att se om den ekonomiska tillväxten verkligen skjuter iväg till 3 procent, som Trump spått.

”Dessutom måste känsliga frågor som vilka välfärdsprogram som kan minskas snarast diskuteras.”