Bnp-prognosen spår mörkare tider
VÄLFÄRD. För att klara kostnadsutvecklingen inom välfärden krävs en växande ekonomi.
LEDARE 27/12. Det går bra för Sverige. Det har varit finansminister Magdalena Anderssons (S) budskap under hela mandatperioden. Arbetslösheten sjunker, exporten går bra och tillväxten tuffar på. Till stor del är detta en följd av en global högkonjunktur och ett fördelaktigt ränteläge, men ändå finns skäl att vara nöjd.
Enligt Konjunkturinstitutets nya rapport förväntas arbetslösheten sjunka fram till 2019, för att sedan stiga måttligt igen. Tillväxten stärks under nästa år och förväntas landa på 2,9 procent.
Det orosmoment som lyfts upp är bostadsmarknaden. KI förutspår dock att höstens prisfall kommer att vända under 2018.
HUR DET NU blir med den saken är svårt att säga. Men oavsett vad som händer på bostadsmarknaden finns ett annat orosmoln, som uppstår om man slår ut den förväntade Bnp-tillväxten på antalet invånare i Sverige. Då är den ekonomiska utvecklingen inte alls lika munter.
BNP summerar värdet av de varor och tjänster ett land producerat under ett år. Om den siffran ökar, innebär det också att välståndet ökar, kan man hävda. Men riktigt så enkelt är det inte. För att mäta välståndet måste man dela BNP med antalet invånare i landet, det vill säga, hur många som ska dela på kakan.
Om man ska tro rapporten kommer Sveriges Bnp-utveckling i praktiken att stagnera. För 2018 hamnar Bnpökningen per invånare på 1,7 procent. Det är skapligt, men inte särskilt bra. Sedan planar utvecklingen ut för att landa på 0,3 procent 2021. Det är en mycket låg siffra.
En avgörande orsak till att välståndsutvecklingen bromsar in är den historiskt stora befolkningsökningen. Mellan 2005 och 2016 ökade befolkningen med i snitt 0,9 procent. Detta beror på att barnafödandet ökat i stabil takt sedan 2000 och att människor lever längre, men främst på den rekordstora invandringen.
VARFÖR ÄR DET ett problem att välståndet inte ökar? Vi har det ju bra som vi har det, kan man tycka. Men människor har vant sig vid att det blir bättre, eftersom det de facto har blivit bättre, särskilt sedan andra halvan av 1900-talet.
För att klara kostnadsutvecklingen i exempelvis sjukvården, där nya mediciner och bättre utrustning driver upp kostnaderna, krävs en växande ekonomi. Det går dessutom inte att omfördela rikedom in absurdum. För att öka även lågbetaldas levnadsstandard behövs ekonomisk utveckling.
En politik som fokuserar på tillväxtfrämjande reformer handlar inte främst om att hålla näringslivet på gott humör. Det handlar om välståndet för hela landet.
För att öka även lågbetaldas levnadsstandard behövs ekonomisk utveckling.