#Metoo och fejknyheter i nyordslistan

För första gången får en hashtagg plats på Språkrådets och Språktidningens lista över 2017 års nyord. – #Metoo är med. Det är ett nytt sätt att använda språket på, säger Lena Lind Palicki, språkvårdare. Listan speglar livet i en alltmer digital era – och en värld präglad av USA:S president Donald Trump.

”Alternativa fakta” och ”fejkade nyheter” hör till nya begrepp 2017. Båda är produkter av Trump och hans styre. Alternativa fakta myntades av Trumps rådgivare Kellyanne Conway när hon försvarade pressekreterarens felaktiga påståenden om hur stor publiken var vid presidentens installation.

”Fejkade nyheter” är ett knepigare, tvetydigt begrepp. Å ena sidan kan det syfta på exempelvis ryska vilseledande uppgifter som aktivt sprids på nätet, eller på nyheter från traditionella medier som bland andra Trump hävdar är lögnaktiga.

– Det säger något om vår tid och om hur information sprids. Många av orden har tillkommit under Trump-eran, säger Lena Lind Palicki, språkvårdare i Språkrådets nyordsgrupp.

Ett besläktat nyord på årets lista är ”postfaktisk”, som beskrivs som ”en tidsanda där man inte längre baserar argument och beslut på fakta”.

NÄTPROPAGANDA VAR BARA ett av flera internetfenomen som fortsatte att forma vårt samhälle under året som gått. Alla ord på listan är inte nya men har varit särskilt vanliga under 2017, enligt Språkrådet och Språktidningen. Ett inte helt nytt ord, som ändå ligger i tiden, är viralgranska, att faktagranska uppgifter som sprids på nätet. Ett annat är doxa (från ordet dokument), att publicera känslig information om en person på nätet.

–Det vi går efter är att de har blivit etablerade under året. Flera av orden har förekommit i en viss subkultur, en bransch eller bland barn. När vi plockar upp dem har de fått en större spridning, säger Lena Lind Palicki.

Som kontrast och kanske reaktion återfinns ordet skogsbad, ett 1980-talsbegrepp från Japan som innebär att ”gå ut i skogen och öppna sina sinnen”.

FIDGET SPINNER VAR 2017 års fluga. Och när de (företrädesvis) unga inte snurrade på dessa fingersnurror kunde de plötsligt utbrista: ”Cringe”. Svenskans ”skruva på sig” eller ”känna pinsamhet” räckte liksom inte längre till för att uttrycka skammens rodnad.

Alltför många mäns mindre smickrande egenskaper var inte bara i fokus under hashtaggen #metoo. Bland nyorden finns också killgissa, att låta som om man vet vad man pratar om fastän man bara gissar.

– Det är första gången vi har med en hashtagg. Man kan sammanfatta något väldigt kort, som sedan får väldigt stor spridning, säger Lena Lind Palicki.