Går i närkamp med bakterier
EKONOMI:
En kemist och en biokemist från Göteborg kan bidra till att lösa problemet med antibiotikaresistens. Deras produkt är en molntjänst som analyserar bakteriers DNA.
Antibiotikaresistensen är en av samtidens stora utmaningar. Kan en start-up från Göteborg hjälpa till att lösa problemet? Kristina Lagerstedt och Susanne Staaf på 1928 Diagnostics är övertygade om det. Hur kommer det sig att ni bestämt er för att arbeta mot antibiotikaresistens?
Kristina: Jag är kemist i grunden, och efter att jag doktorerat arbetade jag med barn som har akut lymfatisk leukemi på Sahlgrenska. Majoriteten av de barnen överlever i dag, men de som inte gör det dör på grund av att cellgifterna sänkt deras immunförsvar. Får de en bakterie som det tar för lång tid att hitta rätt antibiotika för, så klarar de sig inte.
Susanne: Det kan ta veckor att hitta rätt behandling, eftersom man måste odla bakterien ihop med antibiotikan och se om de växer eller inte. Så svaret kan komma alldeles för sent.
K: Och jag hade redan under mitt doktorsarbete kommit i kontakt med Erik Kristiansson på Chalmers, som är medgrundare och sitter i vår styrelse. Han hade byggt stora databaser med genetiska markörer från bakterier, och algoritmer för att analysera informationen. Vår produkt är en molntjänst som kan utföra en automatiserad analys av en bakteries DNA, tillsammans med Dna-sekvenseringsmaskiner som redan finns på många sjukhus.
Hur fungerar det här egentligen?
S: För att ta reda på om en bakterie är resistent mot någon sorts antibiotika tar man exempelvis ett blodprov på patienten för att plocka ut bakterien. Sedan analyserar man bakteriens DNA i en Dnasekvenseringsmaskin. Problemet har varit att analysen har tagit lång tid och krävt specialiserad personal, så man har inte använt den metoden särskilt mycket i klinisk verksamhet. Vår mjukvara gör att man kan ladda upp hela rådatafilen som sedan matchas mot våra databaser. På några minuter ser man då vilka antibiotika bakterien är resistent mot, och som man alltså inte ska behandla med.
K: Att forska fram nya läkemedel kan ta 20 år. På det här sättet kan vi spara på den antibiotika vi redan har, genom att effektivisera hur de används. Om det blir lättare att göra diagnoser kan vi minska dödligheten, inte bara hos barn med leukemi utan hos alla som lider av infektionssjukdomar.
Är det komplicerat för sjukhus att börja använda er programvara?
S: Nej, allt som krävs är en internetuppkoppling. Just nu har vi samarbeten med tre svenska sjukhus som testar programvaran i sina labb. För att man ska få använda programvaran för diagnostik måste den vara Ce-märkt, och den processen är vi inte riktigt klara med. Däremot går den att använda redan nu som ren forskningsprodukt.
K: Redan tidigt hade vi kontakt med sjukhus, som ju är våra kunder, för att få reda på vad de vill ha. Vi åkte också ut i Europa tidigt, och har varit mycket i Spanien och USA till exempel.
K: Det handlar om att komma in rätt. Det finns opinionsbildare i alla länder som ser problematiken, och dem har vi lätt att komma i Ålder: 43 år. Bakgrund: Är biokemist med examen från Göteborgs universitet, disputerade på Karolinska Institutet 2009. Arbetat med läkemedelsframtagning på Astra Zeneca. Gör: Medgrundare till och operativ chef på 1928 Diagnostics. Ålder: 41 år. Bakgrund: Kemist med examen från Göteborgs universitet, disputerade på Sahlgrenska Akademin 2009. Arbetat som cancerforskare. Gör: Medgrundare till och VD på 1928 Diagnostics. kontakt med eftersom vi rör oss i samma nätverk. Men sedan måste det finnas en motivation för landet ifråga att lägga pengar på det här, och där ser det olika ut. Men i de allra flesta länderna i Europa ser man att antibiotikaresistens är ett problem.
S: Den andra delen av vår programvara är också att man kan spåra smittspridning. Om två patienter på samma avdelning har fått samma typ av infektion kan man ta reda på om de har samma smittkälla genom att jämföra bakteriernas genuppsättning. Har de samma källa så finns risken för ett större utbrott på hela avdelningen. Det finns ett tryck på sjukhusen i dag att spåra den typen av utbrott. I USA får sjukhusen minskade ersättningar från försäkringsbolagen om de har problem med smittspridning på de egna avdelningarna.
K: Smittspridningen på sjukhus är ett globalt problem, precis som antibiotikaresistens. I framtiden är tanken att sjukhus över hela världen ska kunna dela information om hur smittor sprider sig.
Hur svårt är det att slå sig in på den amerikanska marknaden med en sådan här produkt?
S: Där krävs ett godkännande av FDA, läkemedelsmyndigheten i USA. Det är svårare att få än en Cemärkning, där man registrerar sin produkt själv. Eftersom det är en ny typ av produkt måste vi få en ny klassificering från FDA, vilket kräver en del förarbete. Just nu håller vi på med en föransökan för att slå fast vad vi ska klassas som – sedan kan man dra igång själva godkännandeprocessen.
Det är precis början av ett nytt år. Var ser ni er i slutet på 2018?
K: Då är försäljningen igång i Europa och i Nordamerika. Vi har en bredare portfölj med bakterier i vår databas. Vi har börjat se över om vi kan anställa en person i USA för att den marknaden går så bra. Det vi har gjort i år är att förbereda för att kunna växa – vi har tagit in mer kapital, anställt fler till teamet, tagit reda på vad vi ska göra nästa år och hur. Vi är först med det vi har och vi ska fortsätta satsa på innovation. Och väldigt mycket på sälj. Kunderna kommer att se oss överallt.