Kränkning i grundskola allt vanligare
HALMSTAD: ANTALET HAR ÖKAT FRÅN 131 TILL ÖVER 550 PER TERMIN
Antalet anmälningar om kränkande behandling i grundskolan ökar. En förklaring är att skolorna – som är skyldiga att anmäla – har börjat få rutin, uppger Tove Bergman (MP), ordförande i barn- och ungdomsnämnden.
För två år sedan rapporterade grundskolorna i Halmstads kommun in sammanlagt 131 fall av kränkningar till barn- och ungdomsnämnden under höstterminen. Men skillnaden i antalet anmälningar var väldigt stor mellan skolorna.
I topp låg Nyhemsskolan med 57 anmälningar följt av Getingeskolan med 21 och Österledsskolan med 14 stycken.
14 skolor hade inte rapporterat in en enda anmälan om kränkande behandling och 16 hade endast anmält mellan 1–10 fall.
DET SKA DOCK inte ses som ett gott betyg.
– Man ska inte läsa statistiken som att det händer mer på de skolor som har många anmälningar. De har bara bättre rutiner för att göra anmälningar, säger Tove Bergman.
Och siffrorna visar att rutinerna för detta har förbättrats ute på grundskolorna. Höstterminen 2016 var antalet anmälningar uppe i 188 och från augusti till november i år har hela 555 anmälningar gjorts. Bra, menar Tove Bergman. –Anmälningarna ska öka. Grundregeln är att om någon uppfattar att det har skett en kränkning så ska det anmälas av skolan. Det är man skyldig att göra, säger hon.
Flest anmälningar under höstterminen
Fakta: Anmälningar * Antalet anmälda kränkningar från Halmstads kommuns grundskolor:
Höstterminen 2015: 131 stycken
Vårterminen 2016: 182 stycken
Höstterminen 2016: 188 stycken
Vårterminen 2017: 447 stycken
Höstterminen 2017 (t o m november): 555 stycken
har Andersbergsskolan med 121, följt av Nyhemsskolan med 61 och Hovgårdsskolan samt Vallåsskolan med vardera 50.
ATT SIFFRORNA PEKAR uppåt är ett bevis för att arbetet börjar sätta sig konstaterar Tove Bergman. Men fortfarande är det en stor andel av grundskolorna som ligger väldigt lågt. Antalet skolor som inte gjort en enda anmälan har under höstterminen minskat till två, men hela 17 stycken har endast rapporterat mellan 1–10 anmälningar.
– Det är ett pågående arbete med att få alla skolor att anmäla som det är tänkt, och vi är inte riktigt där än, säger Tove Bergman. Vad görs för att fler ska bli bättre på att anmäla?
– Förvaltningen jobbar kontinuerligt med att få fler skolor att följa rutinerna och från och med i år har vi på varje nämndsmöte en redovisning över hur många ärenden som kommit in. Vi följer utvecklingen men eftersom alla inte använder rutinerna är det svårt att jämföra siffror och se om det sker en ökning av antalet kränkningar eller inte.
Krissi Johansson (S), vice ordförande i nämnden, håller med om att det är viktigt att alla skolor anmäler eftersom det ger en möjlighet att följa utvecklingen.
– Då kanske vi kan se olika mönster för att se vilka åtgärder som behövs vidtas och ge skolorna lämpliga verktyg. Det är vårt ansvar som huvudman, säger hon.
Tove Bergman tillägger att brister i rutinen att anmäla inte betyder att skolorna är sämre i sitt arbete mot kränkande behandling eller att fånga upp och utreda de situationer som uppstår.
– Den bild jag har är att skolorna har haft sina egna rutiner och fortsatt jobba efter dem.
NÄR EN INCIDENT inträffar på en skola ska en anmälan om händelsen först göras till rektor, som i sin tur anmäler vidare till förvaltningen. Varje händelse ska utredas.
– Det är viktigt att reda ut saken oavsett om det kan definieras som en kränkning eller inte, säger Tove Bergman.
Krissi Johansson tillägger att det också är viktigt att skolorna inte stannar vid att bara anmäla och utreda, utan att de också lägger tid och resurser på att arbeta förebyggande.
– Likabehandlingsplanen får inte bara bli ett dokument som man dammar av någon gång om året i samband med till exempel en temadag. Skolan måste i undervisningen få in det som handlar om respekt för alla människors lika värde och hur vi behandlar och kommunicerar med varandra. Målet måste vara att få en skola där ingen känner sig kränkt eller mobbad, säger hon.