Nu ska kyrkan få Regnbågsnyckel
När Svenska kyrkan beslutade att uppmuntra församlingarna att hbtq-certifieras är kyrkoherde Peder Jarnvall inte förvånad att Steninge-harplinge pastorat är först ut i Halland. – Vi har gått motvarvs i 50 år, säger han.
Det började 1968. ”Klart både män och kvinnor ska få finnas i ämbetet”, tyckte dåvarande kyrkoherde Nils-erik Adern. Han möttes av kritik från flera håll.
Nils-erik efterträddes av Lars Carlborg, som också han hårdhudat och högljutt kämpade för samma likavärdesfrågor.
När Peder Jarnvall 2002 anställdes stärktes kyrkans stämpel att vara ”radikal”. Peder lever med en man. Han hade något år tidigare sökt en vakans hos ett annat halländskt pastorat, men fått till svar att ”det aldrig skulle finnas en tjänst för honom”.
I dag är hans Steninge-harplinge pastorat först ut i Halland att påbörja arbetet för att hbtq-certifiera sin församling.
– Det är ett perspektiv jag känner mig stolt över. Att tillhöra ett pastorat som har tillåtit sig att vara progressivt i en tid där det blåst andra vindar genom kyrkan, säger han.
Certifieringen, kallat Regnbågsnyckeln, handlar om att vara medveten, och prata om hur man tilltalar människor som identifierar sig som hbtq. Vid bokningar av bröllop, begravningar eller dop kan det handla om att inte ta för givet att alla ingår i en mamma-pappabarn-konstellation, utan fråga om någon har partner i stället för flickvän eller pojkvän.
I grund och botten handlar det om människosyn– precis som all annan religion och tro, menar Jarnvall.
– Den farligaste fördomen är att tro att vi människor skiljer oss från varandra. Då säger vi samtidigt att vi ska behandlas annorlunda. En regnbågsnyckel handlar inte om att någon ska behandlas med silkesvantar, säger kyrkoherden.
SJÄLV SER HAN inga problem i att arbeta tillsammans med någon som inte förstår värdet i hbtq, eller har åsikter om hans livssituation.
– Jag kan ta att någon tycker att jag är en hemsk person som lever med en man. Men jag vill höra det i en öppen diskussion. Inte bakom ryggen. Jag är inte rädd för att möta fördomar. Däremot att navigera i de som bara finns där ute.
Klockorna har i dagarna ringt in 2018. Peder tänkte själv ett tag att kyrkan var sist ut att ta upp frågan om hbtq-rättigheter. Hösten 2017 fick han nya perspektiv.
– Det visade sig att en mängd av samhällets mer liberala samhällsinstitutioner varit sunkiga. I akademin, hos journalister, påpekar kyrkoherden.
När metoo-uppropet avslöjade bransch efter bransch med tveksam * Hbtq är en förkortning och samlingsbegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queerpersoner.
* Regnbågsnyckeln är en hbtqmärkning som visar att förtroendevalda och medarbetare i en församling genomgått processmodell Regnbågsnyckeln för en mer inkluderande kyrka och har viljan att arbeta aktivt för mångfald och öppenhet.
* Svenska kyrkans kyrkomöte beslutade 2013 att församlingarna skulle uppmuntras att hbtq-certifieras. Växjö stift var först att testa utmärkelsen i fjol. 2017 beslutade Svenska kyrkan att Regnbågsnyckeln ska erbjudas till alla församlingar.
* Förutom Steninge-harplinge pastorat har också Söndrum-vapnö församling ambitioner att påbörja processen. människosyn var det relativt tyst från kyrkans led.
– Så nej. Jag tycker inte att kyrkan var sist ut. Men jag förstår de som tycker att vi borde varit först. Och jag håller med. Men det finns skäl till att det inte blivit så, menar Jarnvall.
ATT DET FINNS folk i kyrkan som är direkt motståndare till frågan om hbtq-rättigheter, till exempel. – Det är ingen relationsanarki vi predikar. Det handlar om rätten att vara trovärdig i en relation till en annan människa, säger Jarnvall och återkommer till den enligt honom grundläggande frågan: människosyn. – Det är märkligt att folk kan sitta och prata om internationell solidaritet för att sedan vara helt obarmhärtiga när det handlar om den enskilde individen. I en intervju med SVT illustrerade Jarnvall det med att säga att ”det finns de som talat vackert om nöden i Afrika, och sedan spytt galla över bögen i kyrkbänken”. – Jag brukar inte uttala mig så grovt. Men man måste fråga sig var problemet är. Jesus skulle definitivt inte betett sig som vissa präster har gjort.