Strindbergs anda har förstärkts på musuem

När Strindbergsmuseet i Stockholm nyöppnar efter stambyte och renovering är bostadsdelen betydligt mer som på Strindbergs tid.

Skrivbordet står precis som August Strindberg lämnade det. De prydligt uppradade pennorna och glasögonfodralen vittnar om en ägare som värdesatte ordning och reda.

– När man öppnade lådorna var det kaos, och vissa brukar säga att det kanske var signifikant för hur han var. Han var ju väldig proper och noggrann med sitt yttre och med allt arbete, säger museichefen Lina Gatte Aschi.

MUSEET RYMMER SÅVÄL en utställningsdel som de 63 kvadratmeter som August Strindberg bodde på från 1908 fram till sin död 1912.

På lördag öppnar museet igen efter en renovering och upprustning som gjorts efter antikvariska principer och för att bostadsdelen ska vara mer lik originalet. Efter Strindbergs död dokumenterades allt noggrant innan inredningen och inventarierna flyttades till Nordiska museet där de förvarades fram till att museet byggdes upp på 1970-talet.

Nu har antikvarier och museipersonal gått tillbaka till dokumentationen men också undersökt bostadens olika färg- och tapetlager.

Bostadsdelen har gjorts mer hemlik än tidigare. Post väntar i brevlådan och en stråhatt hänger i tamburen som nu är målad i en djupt gul linoljefärg i stället för i den ljusare nyans som valdes 1973. Snickerierna går i grågrön umbra vilket passar fint med det gula.

ARBETSRUMMETS BÖCKER, papper och textilier är rengjorda. Även den vita linnekostymen i garderoben har tvättats, dock med Strindbergs fläckade krage i behåll.

Bostaden hade elektricitet, telefon och dusch och var på sin tid väldigt modern. Däremot saknades kök – Strindbergs hushållerskor hämtade all mat utifrån. Själv bryggde han sitt kaffe med utrustning liknande den som i dag står i mat- och sällskapsrummet.

– För mig känns det som att jag kommer Strindberg lite närmare, och jag hoppas att våra besökare också ska få en bredare och vidare upplevelse, inte bara rent estetiskt utan också en större förståelse för hur han faktiskt bodde och tänkte när han inredde sitt hem, säger Lina Gatte Aschi.