Oxveckorna här – försök stå ut

När julpyntet är bortplockat och nästa långledighet dröjer till påsk, väntar oxveckorna – tiden då man inte kan annat än att härda ut.

Ute är det mörkt och inomhus bor vardagen. Oxveckorna, tiden mellan jul och påsk, är ett begrepp som kommer från bondesamhället och som då främst syftade på perioden mellan midsommar och Mickelsmäss, 29 september. Det innebar skördefest, marknadsdag och möjligheten till nya anställningar. Tiden innan dess var sträng och bondesamhället bjöd bara på storhelger, inte vanliga helger som vi har i dag.

ORDET OXVECKOR KOMMER från 1800-talet, men tros vara ännu äldre än så.

– Anledningen till att man använder just ordet oxe är från ordet arbetsoxe, säger Christina Andersson-wiking, förste antikvarie på Hallands museum i Varberg.

– Arbetsoxen är den som går rakt fram i samma takt. Det fanns många som tyckte att plöja med oxe var det tråkigaste man kunde göra för man hade inte samma kontakt med den som med hästen. De är starka, men sega. Oxveckorna är tunga arbetsveckor där man bara stretar på, säger hon

FASTÄN OXARNA ÄR borta sedan länge, lever ordet kvar.

– Det är spännande att begreppet fortfarande finns kvar, tycker Christina Andersson-wiking. Det var längesen vi körde med oxar. Men det är främst känt bland 50-plussare. Kanske är det borta om 20 år.

Begreppet är främst kopplat till arbete, men veckorna påverkar även dem utan jobb.

– Det kan ju vara kämpigt att vara arbetslös också, säger Christina Andersson-wiking. Under den mörka årstiden med gråväder när vi bara lunkar på. Som oxen. Även om vi inte arbetar så tungt som på bondesamhället.