Halmstads utveckling är inte hållbar

Ledarskapet hos den styrande majoriteten brister vilket syns i planeringen av nya skolor. Det skriver socialdemokraten Krissi Johansson.

DEBATT 20/1. Ett nytt år förknippas ofta med nya löften som ska infrias på olika plan. År 2018 är inget undantag. Att vi nu tagit steget in i valåret kommer rendera skurar av nya löften från olika håll. Eftersom löften förpliktigar finns dock anledning att stanna upp och reflektera över deras betydelse. Det fordrar också en titt i backspegeln på vad som i praktiken hände med de förra.

ETT KVARSTÅENDE PROBLEM i Halmstad är att vår kommun i många delar är och upplevs vara en delad kommun med klyftor. Den styrande majoriteten lovade att värna om hela kommunen och tänka hållbart. Men att säga och göra är inte samma sak. Ett gängse sätt att se på hållbarhet är att det handlar om att politiken tar hänsyn till såväl sociala, ekonomiska som ekologiska aspekter. Dessvärre har hållbarheten under de senaste årens borgerliga styre mestadels kretsat kring närodlat och vad som är ekonomiskt bäst på kort sikt.

Mindre kraft har lagts på sociala och mänskliga faktorer. Som ett av flera exempel på detta är när kommunen förtätar i till exempel centrum och på öster och kommunledningen i efterhand kommer på att servicen i form av förskolor och skolor med mera behöver byggas ut. De sociala och ekonomiska

Mindre kraft har lagts på sociala och mänskliga faktorer.

konsekvenserna av denna kortsiktighet är att kommunen inte kan erbjuda förskoleplats till barn i närheten av var de bor samt att kommuninvånarna får betala för dyrköpta paviljonger. Pengar som istället kunde gått till att investera i permanenta skolor och i ökad likvärdighet. Hållbarhet måste i mycket högre grad än i dag handla om att långsiktigt planera för alla tre faktorerna samtidigt.

Att Halmstad växer som aldrig förr är en förenklad bild. Kommunen har haft en stadig ökning av invånare under flera år. Att vi fortsätter att bli fler är positivt men ställer också krav på god planering, framförhållning och framförallt en politisk vilja att gemensamt möta utmaningarna. Ledarskapet hos den styrande majoriteten brister här i dag. Det visar med all önskvärd tydlighet färska och tidigare turer i samband med planering av nya skolor. Långa ledtider och att man inom den styrande majoriteten drar åt olika håll stoppar upp och förlamar jobbet med att ta fram fler elevplatser.

SÅ HÅLLBART ÄR det inte, men hållbart behöver det bli. Det finns givetvis andra utmaningar som kräver att kommunen steppar upp. Många inte minst bland våra äldre kommuninvånare upplever en otrygghet i sin vardag och oro över vad som väntar när man inte längre klarar sig på egen hand hemma. Andra oroas över att deras ungdomar inte har någonstans att flytta när de är redo lämna föräldraboet.

En ny trend med ökade sjuktal hos kommunens yngre medarbetare är en allvarlig alarmklocka samtidigt som vi ser en ökad ohälsa hos många barn och ungdomar. Skolresultaten skiljer sig mycket mellan kommunens skolor. Inget av detta är hållbart!

Här har politiken ett ansvar för att med kloka beslut gjuta mod, tillit och åstadkomma förändring. Så bygger vi också ett mer hållbart och sammanhållet Halmstad.

Krissi Johansson (S) kommunstyrelseledamot vice ordförande Barn- och ungdomsnämnden