Svenska fängelser behöver fler platser
En strängare kriminalpolitik kommer att leda till fler intagna på landets fängelser. Kriminalvården räknar nu med att behöva öka antalet tillgängliga platser från 4 200 till 5 000 de närmaste tio åren. Och på anstalterna är ett hårdare klimat bland unga dömda en utmaning.
En bristande respekt för gällande regler och ett utbrett myndighetsförakt har blivit ett växande problem för Kriminalvården. Unga dömda, ofta gängkriminella, är inblandande i fler konflikter.
– Det handlar inte bara om dynamiken mellan kriminalvårdare och intagna, utan också mellan de intagna. Det finns en del oskrivna regler som gäller ute på avdelningarna, som de här individerna inte heller respekterar. Det innebär att de utsätter sig själva för väldigt stora risker, som vi behöver hantera. De är väldigt utmanande och ifrågasättande, säger Nils Öberg, Kriminalvårdens generaldirektör.
2009 VAR 5 486 fängelsedömda inskrivna på svenska anstalter (mätt den 1 oktober). Efter det har kurvan pekat nedåt till cirka 4 000 inskrivna. Men nu ser den minskande trenden ut att ha stannat av och Kriminalvården räknar i stället med att återigen behöva öka antalet tillgängliga platser på svenska anstalter, till runt 5 000 de närmaste tio åren. Platserna bör alltid vara något fler än antalet inskrivna.
– Att vi måste öka det vi kallar vårt kapacitetstak, det är vi helt övertygade om, säger Nils Öberg.
EN FÖRKLARING TILL detta är befolkningsökningen. Satsningar på polisen har också betydelse. Men än större påverkan har kriminalpolitiken, och främst då straffskärpningar, enligt Öberg.
Sådana förslag har det inte varit ont om den senaste tiden, tvärtom. Exempelvis har vapenlagstiftningen skärpts, ett nytt brott kallat blåljussabotage föreslagits, Moderaterna vill dubbla straffen för gängbrottslingar vid vissa brott och en utredning om att ta bort straffrabatten för unga genomförs.
– Där tror jag att vi har våra allra största utmaningar framöver – att ta höjd för hur kriminalpolitiken i det här landet utvecklas över tid och se till att vi har en kriminalvårdskapacitet som matchar det, säger Nils Öberg. som hamnar i fängelse, med längre straff?
– Får vi möjlighet att skapa rätt förutsättningar så är inte volymerna så intressanta, det blir ingen väsensskild verksamhet beroende på om vi är 4 500 eller 5 500. Men innehållet kommer att behöva anpassas till vilka de intagna är.
Missbruk är ett fortsatt stort problem hos många intagna, liksom utbildningsnivån som Nils Öberg kallar ”förfärande låg”. Den psykiska ohälsan är också utbredd bland de fängelsedömda, och det kommer att krävas en bättre utvecklad vård för dessa.
”Att vi måste öka det vi kallar vårt kapacitetstak, det är vi helt övertygade om.”
NILS ÖBERG Kriminalvårdens generaldirektör
* Myndigheten Kriminalvården ansvarar för häkten, fängelser och frivården i Sverige. I uppdraget ingår att verkställa straff och minska återfallen i brott. Den första januari i år fanns 32 häkten, 45 anstalter och 34 frivårdskontor. * Kriminalvården har cirka 10000 anställda och budgeten förra året låg på 8,3 miljarder kronor. * I dag finns cirka 4200 platser på anstalterna. Beläggningen bör alltid ligga under antalet tillgängliga platser, då det ska finnas möjlighet att snabbt kunna omplacera intagna.
De unga gängkriminella är en grupp som måste hanteras särskilt, säger Nils Öberg. Den bristande tilliten till myndigheter påverkar rehabiliteringsarbetet för att minska återfall i brott.
– DET FINNS INTE samma mottaglighet i den här gruppen som vi kanske är vana vid. Därmed inte sagt att de inte är mottagliga, vi är noga med att inte demonisera den här gruppen. De är i grunden vanliga ungdomar, men det är lite mer arbete som krävs från vår sida.