Avskaffad värnskatt ger vinst för stat och individ
ORÄTTVIST. Att de höga marginalskatterna fungerar som en straffskatt på utbildning och ansträngning är ett starkt argument för sänkta marginalskatter.
LEDARE 7/2. Ingen annanstans i världen slår de högsta marginalskatterna invid så låga inkomster som i Sverige. Det är slutsatsen aven analys av marginalskatterna iO e cd-länderna, som presenterades av Liberalernas ekonomisk politiska talesperson Mats Persson häromdagen (Dagens industri 31/1).
SVERIGE ÄR LÅNGT ifrån den enda välfärdsstaten med höga skatter. I Sverige betalar man dock statlig inkomstskatt, som ger en marginalskatt på cirka 50 procent, redan vid en månadslön på omkring 37 000 kronor.
I Danmark, som också är känt för höga marginalskatter på arbete, är nivån 50 000 kronor. I Finland inträder motsvarande marginalskatt vid en månadslön på 60 000 kronor. Och i Frankrike måste du tjäna hela 135 000 kronor i månaden för att behöva betala 50 procent av din inkomst i skatt.
Konsekvensen blir att var fjärde löntagare i dag betraktas som höginkomsttagare. Mats Persson konstaterar att exempelvis sex av tio barnmorskor och psykologer räknas till denna grupp.
I alla andra sammanhang framhålls utbildning och ansträngning som eftersträvansvärda ideal. Inte minst talar statsminister Stefan Löfven (S) gärna om att Sverige ska konkurrera med kompetens och utbildningsnivå snarare än låga löner. Ändå är han och hans parti ivriga försvarare av ett skattesystem som motverkar precis detta.
MARGINALSKATTERNA påverkar viljan att investera i utbildning, att arbeta mer eller att ta nästa karriärsteg. Det blir också, som bland annat Stockholms Handelskammare påpekat, svårare för svenska företag att locka högkvalificerad arbetskraft från andra länder (DN 10/1). Allt detta påverkar Sveriges internationella konkurrenskraft negativt.
Nationalekonomen Jacob Lundbergs nya forskning visar dessutom att Sverige är ett av de länder där marginalskatterna nått sådana nivåer att statens intäkter skulle öka om dessa skatter sänktes. Människor skulle helt enkelt arbeta mer om de fick behålla mer av sin lön.
Att de höga marginalskatterna fungerar som en straffskatt på utbildning och ansträngning är i sig ett starkt argument för sänkta marginalskatter. Att en sådan reform skulle vara gratis för statskassan gör den än mer naturlig att genomföra.
Att avskaffa värnskatten och samtidigt höja gränsen för den statliga skatten borde vara självklar politik för en alliansregering efter valet i september.
Marginalskatterna påverkar viljan att investera i utbildning, att arbeta mer eller att ta nästa karriärsteg.