Låt oss hålla oss till fakta i vargdebatten

VARG. Fredagen 9 februari ägnades en ledare i HP åt vargen, och vi kunde bland annat läsa följande: ”Djurrättslobbyns opinionsbildning är effektiv. Inte minst MP lyssnar mer på trendmedvetna vegetarianer i storstaden än på gemene landsbygdsbo.”

VARKEN rovdjursdebatten eller HP:S ledarsida är betjänt av sådan populism. Låt oss istället diskutera sakfrågorna. Det är riktigt att vi inom den ideella naturvården överklagat flera beslut om vargjakt. Men det har vi inte gjort för att jäklas med landsbygdens folk. Skälet är istället att vi anser att licensjakt på varg i dag inte är förenlig med varken Eu-rätten eller våra svenska åtaganden om en livskraftig vargstam. Vår inställning har dessutom brett stöd av den forskning som bedrivs.

Låt oss också slutgiltigt avliva myten om att ”en relativt omfattande jakt är en nödvändighet för att vinna social acceptans för vargpolitiken”. Erfarenheterna av de senaste årens licensjakt har visat att det snarare är tvärtom: Den illegala jakten på varg har ökat kraftigt sedan licensjakten infördes.

Apropå ledare, 9/2.

I LEDAREN SÄGS även att ”på landet förstörs fårbönders verksamhet”. Detta är också en myt. Tvärtom har fåraveln ökat i omfattning även i varglänen (ett exempel är Gävleborg där ökningen är 71 procent).

Det är inte vargen som är landsbygdens stora problem. Aktuell forskning visar på en ökande socioekonomisk sårbarhet i många landsbygdskommuner, och det oavsett om de hyser varg eller inte!

Men det är vargen som får skulden.

Anders Wirdheim