Lyckad satsning på giftfria förskolor
HALMSTAD: Två år har gått sedan arbetet med att rensa bort skadliga plastleksaker från förskolor drog igång och arbetet har burit frukt.
16 miljökvalitetsmål ligger till grund för arbetet för ett hållbart Sverige. Som en del av ett av dessa jobbar landets kommuner för en giftfri förskola.
En av de viktigaste uppgifterna är att skydda framförallt barn från så kallade ftalater, kemiska föreningar som kan vara hormon- och fortplantningsstörande, som finns som mjukgörare i många plastleksaker tillverkade före 2013.
ARBETET MED ATT rensa ut dessa farliga plastleksaker, som till stor del skulle bedrivas av förskolepersonalen, inleddes 2016.
För att utbildas och få vägledning i arbetet försågs förskolorna med olika informationsaffischer som sattes upp på väggarna, handlingsplanen för projektet samt den fyrsidiga broschyren ”Plastguiden första stegen mot en giftfri vardag”. Bland materialet märks en utrensningsguide som kan användas för att avgöra om en viss plastleksak bör slängas eller ej.
TVÅ ÅR HAR nu gått sedan projektet startade och projektledaren Kristina Henriksson känner sig nöjd med vad som åstadkommits.
– I februari 2017 deltog 78 procent av förskolornas avdelningar i en enkätundersökning i vilken de uppskattade hur långt de kommit med utrensningen av plastleksakerna, och siffrorna är väldigt positiva säger hon för att sedan bli mer konkret.
– 80 procent av de svarande avdelningarna hade rensat bort minst 75 procent av de farliga plastleksakerna, och mer än hälften av dessa hade rensat bort alla farliga plastleksaker eller så saknade de farliga plastleksaker när projektet drog i gång.
Det finns dock en del avdelningar som inte kommit så långt, eller inte ens börjat att slänga de farliga plastleksakerna. Men Kristina Henriksson försäkrar att de inte kommer lämnas i sticket.
– Det är bara att höra av sig till oss så kommer vi och hjälper till, säger hon och fortsätter.
– Sedan så håller vi på att utbilda ambassadörer som ska kunna gå in och bidra med sin kunskap på förskolor som behöver extra stöd i utrensningsarbetet.
MEN PÅ DET stora hela ligger nu fokus på något annat än själva utrensningen.
– Utrensningen får ingen effekt om leksakerna man köper in är lika hälsofarliga, så det är av avgörande betydelse att förskolorna gör genomtänkta inköp.
Det kan handla om plastleksaker med Ce-märkning eller som försetts med symbolen ”Giftfri förskola”, men Kristina Henriksson hoppas på ett större steg än så.
– I stället för bättre plast hoppas jag att förskolorna satsar på material som tyg och trä framöver.
MED DET MEST akuta problemet med plastleksaker ur vägen, så kan nu kikarsiktet riktas åt ett annat håll.
– Nästa steg blir att ta itu med så kallade icke-leksaker, som muttrar och skruvar, säger hon och fortsätter.
– Det finns risker med allt material, och icke-leksaker kan vara extra farliga då lagstiftningen inte är lika hård som för leksaker.
2020 är det tänkt att det övergripande målet ”giftfri miljö”, som ”giftfri förskola” är en del av, ska vara nått. Tanken är att vi då ska ha en miljö som inte utsätter oss för någon kemisk fara.