Fördubbla sig
innebär det fördubblade försvaret att man har nått den ambitionen i alla fall till 2035.
Förutom ökad uthållighet och tillgänglighet, så ska det fördubblade försvaret kunna möta aktioner som är i gråzonen mellan fred och krig, till exempel sabotage, påverkanskampanjer och it-angrepp.
Det utbyggda försvaret bedöms också kunna slå till mot en angripande fiende tidigare, även utanför svenskt territorium. Försvarsmakten önskar till exempel precisionsrobotar med lång räckvidd.
Haggren uppger att försvaret skulle minska den säkerhetspolitiska risken, ge större handlingsfrihet och större tröskeleffekt, det vill säga kosta mer för en fiende att angripa Sverige.
HAGGREN VILL INTE gå in på vilka olika krigsscenarier Försvarsmakten utgår i från, eftersom det ingår i den hemliga försvarsplaneringen.
Ett fördubblat försvar innebär, enligt Försvarsmaktens beräk- ningar, också en mer än fördubblad försvarsbudget. Cirka 115 miljarder kronor år 2035.
Men för att bygga upp ”volymerna” i försvaret måste man börja redan nu, enligt Haggren. Mer personal måste rekryteras och utbildas och hittills har det gått trögt. Dessutom behöver Försvarsmakten bygga upp infrastruktur och skaffa utrustning för fler soldater vilket tar tid.
Därför bedöms försvarsutgifterna ligga på 75-85 miljarder kronor år 2025. I dag ligger försvarsbudgeten på runt 50 miljarder.
Perspektivstudien kommer vart femte år och är ett viktigt underlag för riksdagens nästa försvarsbeslut 2020 om den försvarspolitiska inriktningen för 2021–2025.
Tidigare i veckan kom försvarsmaterielutredningen med sin rapport. Den bedömde att materielinvesteringar på 168 miljarder kronor sammanlagt behövs för åren fram till 2030, utöver redan beslutade investeringar.
ENLIGT KONTERAMIRAL Haggren ligger Försvarsmaktens beräkningar av materielkostnaderna ”i samma härad”. Men det finns skillnader i vilket materiel som förespråkas. Försvarsmaterielutredning vill ligga kvar på 60 stridsflygplan av modell Gripen E och rekommenderar inte inköp av precisionsrobotar med lång räckvidd.