E hållas nere”
sering av budgeten, säger Stefan Löfven.
SVERIGE TILLHÖR EN liten grupp budgetrestriktiva länder som helst vill undvika att budgeten växer. Framför allt delas uppfattningen av Danmark, Österrike och Nederländerna. Men det är långtifrån alla som delar denna sparsamma syn. Eu-parlamentet vill att långtidsbudgeten ska ökas till 1,3 procent av Eu-ländernas totala BNI, jämfört med dagens 1 procent. Eu-kommissionen tänker sig en ökning till 1,1–1,2 procent och har stöd från länder i Öst- och Centraleuropa. Men även Tyskland kan tänka sig en något större budget, liksom Finland.
Enligt Eu-kommissionens ordförande Jean-claude Juncker är ”14 eller 15” länder villiga att bidra med mer pengar till budgeten.
Det finns också diskussioner om att länder som inte lever upp till rättsstatens principer eller inte tar emot så många flyktingar som * EU:S långtidsbudget gäller för sju år i taget och sätter ramarna för hur mycket som kan satsas i varje årsbudget. Nuvarande budget – för åren 2014-20 – landade kring 960 miljarder euro, med regionalstöd (cirka 35 procent) och jordbruksstöd (knappt 40 procent) som klart största utgifter. * Budgeten föreslås av Eu-kommissionen, men fastslås gemensamt av medlemsländerna och Eu-parlamentet. * EU:S stats- och regeringschefer håller en allmän diskussion om lämpliga prioriteringar vid sitt informella toppmöte i Bryssel på fredagen. Därefter väntar en ministerkonferens inriktad på budgeten i Sofia i mars, med representanter för varje medlemsland. I början av maj kommer sedan kommissionens budgetförslag. Den slutliga budgeten väntas dock bli spikad tidigast under 2019. Eu-länderna kommit överens om, ska få betala i form av minskat Eustöd. En annan variant är att länder som tar ett särskilt stort ansvar ska premieras.
Enigheten var betydligt större kring mötets andra diskussionspunkt – Eu-valet 2019. Det handlade bland annat om hur mandaten ska fördelas när de brittiska Eu-parlamentarikerna försvinner. Det förslag som ligger innebär att Sverige kommer att få 21 istället för 20 Eu-parlamentariker 2019.
En annan fråga gällde tanken på så kallade toppkandidater.
Eu-parlamentet vill att de stora partigrupperna i EU inför Eu-valet ska utse var sitt toppnamn som sedan medlemsländernas stats- och regeringschefer får välja mellan när nästa kommissionsordförande ska utses.
Det gillas inte alls av en lång rad Eu-länder, som vill behålla friheten att kunna köpslå och förhandla internt om lämpliga kandidater.