Guldknallen
OS: FÖRSTA SVENSKA STAFETTGULDET I SKIDSKYTTE NÅGONSIN
Det var ingen överraskning att Alpensia skidcenter skulle bli Sveriges huvudsakliga medaljfabrik under OS i Pyeongchang. Men de flesta trodde att medaljerna skulle komma på den intilliggande skidstadion, inte på skidskyttearenan.
Guldet i den avslutande herrstafetten var en sensation – det första svenska stafettguldet någonsin på ett OS – men samtidigt helt självklart med tanke på hur OS hade sett ut fram till dess.
DEN 63-ÅRIGA TYSKA förbundskaptenen Wolfgang Pichler, ”demontränaren” som han så ofta kallas, har varit med om mycket. Men att Sverige lämnar OS med två guld och två silver, det kunde inte ens han drömma om.
MED SITT PATENTERADE, sluga flin, säger han: – Inte så illa. – Jag är faktiskt förvånad. Men vi har haft ett sådant flow här, från den första dagen har allting fungerat bra.
Det blev en gastkramande guldkamp mellan Sverige och Norge på slutsträckan. Fredrik Lindström och Emil Hegle Svendsen gick ut samtidigt. Och sedan blev det skidskyttedramatik av högsta klass.
– Innan sträckan började gjorde vi en ”fist bump” och sade lycka till. Vi visste att det skulle bli en bra kamp. Det kändes fair på alla sätt och i dag var jag den som lyckades skjuta bäst, säger Fredrik Lindström.
Efter ett stabilt första skytte åkte de in till det andra, det stående, sida vid sida. Det var nästan filmiskt att se hur de lade upp gevären på var sin axel i samma sekund.
Sedan skapade Lindström ett stycke svensk guldhistoria.
Det var redan ett närapå perfekt OS för svenskt skidskytte. Det blev bättre. Herrlaget satte en fenomenal slutpunkt med guld i stafetten. – Om man jobbar hårt för något så kan man nå sina drömmar, säger förbundskaptenen Wolfgang Pichler.
– Vi börjar ju båda med en bom, så det är klart att det var lite nerver. Men när första extraskottet sitter går det som ett rus i kroppen. Jag kommer att minnas det här för resten av livet.
På väg ut från skyttevallen slängde han ett öga på Svendsens tavla.
– Då ser jag ju att han har en prick kvar och att han ska in i rundan. Då förstår jag ju, det är där det avgörs.
Lindström gav sig ut på det sista varvet var saken biff. Han hade 40 sekunder ned till Norge, en ledning som sedan växte till 55 sekunder på väg in mot det högst sensationella guldet.
Lindström åkte över mållinjen med en liten svensk flagga i handen och överfölls kort därefter av sina lyckliga lagkamrater.
– Det kommer ta ett tag att smälta. Att se honom gå ut med den ledningen och man känner att nu är guldet klar. Han hann ta flaggan och åka i mål, det var inte riktigt så man hade väntat sig den här stafetten. Det känns helt fantastiskt, säger Jesper Nelin som körde andrasträckan.
– Jag kommer att lämna Sydkorea fakta: Sveriges skidskyttemedaljer i os
Guld: Hanna Öberg, distans, herrstafett (Peppe Femling, Jesper Nelin, Sebastian Samuelsson, Fredrik Lindström).
Silver: Sebastian Samuelsson, jaktstart, damstafett (Linn Persson, Mona Brorsson, Anna Magnusson, Hanna Öberg). med två Os-medaljer och det känns overkligt. Det är svårt att sätta ord på det, det känns helt fantastiskt att få göra det med det här laget. Man blir lite rörd, säger tredjemannen Sebastian Samuelsson, som också tog ett individuellt silver i jaktstarten.
Peppe Femling, på pappret det mest osäkra kortet i Sveriges lag, stod pall för trycket på förstasträckan och växlade som femma. 25-åringen vankade sedan av och an, in och ut ur stadions katakomber, och vågade knappt följa dramatiken på slutet.
– Det var riktigt hemskt på ett sätt, men skönt att det gick bra. Jag hade bendarr hela gårdagen och hela förmiddagen. Man har inte gjort så många förstasträckor, så det är klart att man känner press. Men det är skönt att jag ändå tog chansen, säger Sveriges kanske mest otippade guldmedaljör i Pyeongchang.
sköt otroligt bra. Sverige hade totalt sju bom, och inga straffrundor. Inget annat lag var i närheten i den lite knepiga vinden.
– Men det handlade inte om tur i dag. I dag var vi bäst, säger Wolfgang Pichler.
Norge fick nöja sig med silver, medan bronset blev tyskt.