Rekordhöga
Siffrorna torde vara pinsam läsning för Sveriges Kommner och Landsting (SKL) som är landstingens intresseorganisation.
mellan olika landsting. I Västra Götaland och Stockholm var utgifterna som störst. Dessa landsting betalade 612 respektive 549 miljoner kronor förra året för hyrpersonal.
MEN OM MAN slår ut kostnaden per invånare hamnar Västernorrland klart högst. Där fick varje invånare betala 1 816 kronor för landstingets oförmåga att rekrytera rätt personal förra året. Det är åtta gånger mer än i Region Skåne där man ”bara” betalade 223 kronor, lägst i landet.
Siffrorna torde vara pinsam läsning för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som är landstingens intresseorganisation. Inte minst eftersom organisationen år 2015 lovade krafttag mot hyresproblematiken, som inte bara är en kostnadsfråga utan också en kvalitetsfråga.
Men i stället för att gå ner har kostnaderna alltså ökat ytterligare. Förra året steg dem i 18 av landets 21 landsting eller regioner, jämfört med 2016.
Maria Åkesson, ordförande i den grupp vid SKL som arbetar för att landstingen ska vara oberoende av hyrpersonal den 1 januari 2019, är dock optimistisk om att målet ska nås.
– Vi arbetar intensivt med detta. Ett generellt problem är att det är så långa ”leveranstider” för mycket av personalen, flera år för både specialistsjuksköterskor och specialistläkare.
MARIA MÅNSSON ANSER att landstingen har varit för sena i starten och för dåliga på att skapa arbetsplatser som folk vill stanna på och söka till.
– Det här skulle man ha planerat för redan för tio år sedan när vissa ställen fortfarande hade gott om personal. Under tiden har behovet av vård har ökat samtidigt som bemanningsbranschen utvecklats. Varför höjer ni inte bara lönerna?
– Det har skett en löneutveckling, både för sjuksköterskor och läkare, men det finns fler utmaningar. En är att skapa en bättre arbetsmiljö och attraktivare arbetstider.