Terrorism i Tyskland
Bra, men inte jättebra, var mitt omdöme direkt efter filmvisningen
Akin i Utan nåd är: Hur reagerar en kvinna när de som hon älskar allra mest blir dödade av terrorister? Först bottenlös förtvivlan. Sedan väntar polisförhör, sorgearbete och planering av begravningen. Men därefter? Är det bara att försöka att gå vidare i livet eller uppstår ett behov av att utkräva hämnd? Som brukar vara fallet i amerikanska filmer.
POLISEN GRIPER nästan genast två misstänkta gärningsmän, båda högerextremister. Inget tyder på att de skulle vara oskyldiga, men det måste till en rättegång. Den utvecklas till en hjärnornas kamp mellan Katjas advokat Danilo (Denis Moschitto) och de åtalades försvarsadvokat Haberbeck (Johannes Krisch). Danilo är intelligent, sympatisk och väl hemmastadd i lagboken. Haberbeck är en slug cyniker som saknar alla former av empati. Hans enda strategi under rättegången är att misstänkliggöra Katja och hennes vittnesmål.
Filmen är indelad i tre kapitel. Den brutalt skildrade rättegången är filmens andra, bästa och längsta.
Sista kapitlet utspelas i Turkiet. Där kan filmen ta tre olika vägar. Fatih Akin väljer den svåraste, och på sätt och vis mest logiska.
DET VERKAR SOM att det saknas en del bitar i filmen, till exempel får vi inte veta något om vad som driver unga tyskar till att bli nynazister, men okej, filmen är konsekvent berättad ur Katjas perspektiv.
Bra, men inte jättebra, var mitt omdöme direkt efter filmvisningen för en vecka sedan. Sedan har det visat sig att jag inte riktigt kan släppa den här filmen, vilket är väldigt ovanligt. Då kan det inte bli lägre betyg än fyra. Titta också på: Mot väggen (Fatih Akin, 2004) Vid himlens utkant (Fatih Akin, 2007) The stranger inside (Neil Jordan, 2007)