Så påverkas hälsan om du flyttar från Halland
HALLAND: AMIR BAIGIS FORSKNING ÄR GLAD LÄSNING FÖR HALLÄNNINGAR
Att hallänningarna lever längst i landet är ett välkänt faktum. För några år sedan kunde forskaren Amir Baigi visa att det inte hjälper att bara flytta till Halland för att få ett långt liv. Nu har han forskat på den naturliga följdfrågan: Vad händer med hallänningar som lämnar länet?
Amir Baigi är epidemiologen som nästan gjort till sitt livskall att utforska hallänningarnas liv och leverne. I 27 år har han försett Region Halland med mängder av rapporter om hälsan i Halland och även lyckats ge vetenskapliga förklaringar till varför just hallänningarna är så seglivade.
Hemligheten har visat sig ligga i ”många bäckar små”, det vill säga att vi rör oss lite mer, äter lite bättre, röker lite mindre och har lite bättre sociala nätverk än svensken i genomsnitt.
– Av någon anledning är hallänningen lite mer disciplinerad. Historiskt så påverkar också faktorer som näringsrik kost från fiske och jordbruk. Att Halland industrialiserades sent, och att kvinnorna därför ammade längre, kan också spela in. Amning antas vara en skyddsfaktor för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, förklarar han.
HANS SENASTE STUDIE, som nu publicerats i en välrenommerad vetenskaplig tidskrift, kan till och med kallas världsunik. Aldrig tidigare har det gjorts en undersökning kring hur hälsan påverkas när man flyttar inom ett land.
– Det finns forskning som visar att flyttning är en riskfaktor i sig, eftersom det skapar stress att behöva anpassa sig till en ny miljö. Nu har jag följt 80 000 hallänningar, som har lämnat Halland, och jämfört deras dödsorsak med tre miljoner andra svenskars i samma ålder, berättar Amir Baigi.
Och vad blev då resultatet? Jo, att den ”immunitet” mot vanliga dödsorsaker som hallänningarna verkar bära på, följer med även när vi flyttar på oss. Enligt tidigare studier löper den som föds och bor kvar i Halland elva procent lägre risk att dö i förtid än genomsnittssvensken. Den nya forskningen visar att den som fötts i Halland, men nu bor någon annanstans, har tio procent lägre risk, det vill säga bara en procentenhets skillnad.
– Det verkar alltså finnas ärftliga krafter som inte påverkas av att man flyttar från Halland och som åtminstone varar i en generation. Om det spelar roll hur lång tid man har bott i Halland har jag däremot inte kunnat fånga i den här studien, säger Amir Baigi.
Han kommer nu att fortsätta undersöka om den lägre risken gäller specifika dödsorsaker, som hjärtsjukdomar, cancersjukdomar och självmord.
– Det skulle ju kunna vara en enskild diagnos som ger så bra siffror. Även efter min pension så kommer jag inte att släppa detta. Det känns som en skyldighet att slutföra arbetet, säger Amir Baigi.
Amirs forskning har också gett intressant bi-information. Det är sedan tidigare känt att hög utbildning och goda ekonomiska förhållanden minskar risken för att dö i förtid. Den senaste studien visar även att halländska kvinnor löper 27 procent lägre risk att dö i förtid om de är gifta, medan skilda kvinnor har hela 50 procent lägre risk. Männen verkar däremot må bäst av att fortsätta vara gifta.
– Jag vågar mig inte på någon tolkning, men kan konstatera att siffrorna ser ut så här, säger Amir Baigi.
HALLÄNNINGARNAS STÄLLNING som friskast i landet är dock inte ohotad. Bland annat är hudcancer och dödlighet i astma och allergi vanligare här än i övriga landet. För hundra år sedan var hallänningarnas medellivslängd hela fyra år längre än genomsnittssvenskens. I dag är den nere i ett år.
– Men det är fortfarande väldigt mycket. Skulle alla cancersjukdomar försvinna så skulle det göra 2,5 års skillnad på medellivslängden. Sannolikheten att dö är förstås 100 procent även för hallänningar, men vi lever längre, konstaterar Amir Baigi.