Staten ska styra gymnasieskolan mer

Gymnasieskolan håller inte måttet så som den styrs i dag. Det är beskedet från gymnasieminister Anna Ekström, som nu låter utreda hur staten kan få ett större inflytande över den.

– Det är bra att man tittar över det här, men då ska man göra det med öppna ögon och inte bara jaga friskolor, säger Ulla Hamilton, vd på Friskolornas Riksförbund.

Bakgrunden till utredningen är att gymnasieskolan misslyckats på flera punkter. Anna Ekström (S) pekar på en stor arbetskraftsbrist i många branscher, samtidigt som gymnasiets yrkesprogram tappat en stor andel elever. Hon pekar också på att gymnasieskolorna blivit allt fler, men med allt färre elever.

Dessutom har många mindre kommuner svårt att erbjuda alla gymnasieprogram, inte minst yrkesutbildningar som kräver dyr utrustning men inte lockar så många elever. Därför borde det finnas ett regionalt samarbete – med staten involverad.

– Vi kan inte utesluta att det behövs ett större statligt ansvar, säger Ekström.

Hur det ansvaret ska se ut överlåter hon åt Lars Stjernkvist (S), kommunalråd i Norrköping, att utreda. Men hon ser ett större statligt inflytande som logiskt:

– Det är till exempel staten som genom arbetsförmedlingen har bäst koll på var behoven finns på arbetsmarknaden. Det är också staten som via högskolorna säkerställer att det finns utbildning och kompetens för att vi ska ha behöriga lärare.

Enligt Anna Ekström blir följden en större valfrihet för eleverna.

– Eftersom en bättre regional planering ska leda till att samtliga gymnasieprogram ges i hela landet. Det är inte alltid fallet i idag.

Men det innebär samtidigt att friskolesektorn kan få stramare tyglar när det gäller etablering och utbyggnad. Det kan helt enkelt bli tuffare att få starta friskola.