Hög tid att lära sig avgöra och vinna matcher igen, HBK!
Det var inte så mycket bevänt med den saken i fjol, segrarna. Totalt fem på 30 försök i Allsvenskan. Och efter 1–2 mot Trelleborgs FF har Halmstads BK på försäsongen bara vunnit tre av åtta matcher när Superettan-premiären nu närmar sig.
–1 mot Tvååker, 5–0 mot Syrianska och 4–0 mot Husqvarna FF. Samtliga division 1-lag.
Trögare har det då gått mot likvärdigt eller bättre motstånd. 0–0 och 1–1 mot seriekollegorna Falkenbergs FF respektive Gais och 1–3 och 1–2 mot allsvenska AIK och Trelleborgs FF. Det var en svidande kall lördag i mars, en vinterdag som gjord för skidåkning – om snön hade funnits där – eller långfärdsskridsko. Inte fotboll. Den fotboll vars Superettan-premiär, med genrepet mot Elfsborg emellan, obegripligt nog bara ligger två veckor bort.
Låt vara att HBK faktiskt var det bättre laget och att man, enligt Hbk-tränaren Igor Krulj, ligger i fas spelmässigt.
MEN FOTBOLL HANDLAR om att vinna matcher och därför var det en missnöjd Krulj efteråt, trots att HBK på 90 minuter bara hade släppt till tre riktigt heta målchanser mot allsvenskt motstånd där dock två genererade baklängesmål.
– Spelmässigt är jag nöjd, framför allt med andra halvlek. Men resultatmässigt är alla mycket besvikna eftersom vi vill vinna, medgav han efter Deniz Hümmets sena segermål på tilläggstid och suckade:
– Snöplig början och snöpligt slut. Men vi måste bli mer noggranna vid de matchavgörande lägena i båda straffområdena. Alltså att ligga rätt i positionerna försvarsmässigt samtidigt som frilägen ska
”Med Oremo snart redo för 90 minuter och en Kinoshita i målform skulle Gabriel Gudmundsson bänkas om Igor inte tar fram 3–4–3-uppställningen igen.”
vara mål, påpekade Krulj.
Spelmässigt var det, förutom två (missade) frilägen inte mycket som fungerade före paus. Det var för dålig rörlighet och för lågt bolltempo när de flesta anfallsförsöken slutade med – en passning bakåt eller i sidled i stället för framåt. Eller som Hbk-tränaren själv uttryckte det: – Det var alldeles för mycket flytta boll. Betydligt bättre då efter paus när HBK fick en annan variation i spelet, bättre utnyttjade spelbredd och wingbackar och därför fick ett helt annat hot i djupled. Inte minst det ghananska kvicksilvret Thomas Boakye som gång på gång då utmanade och rev upp stora hål i TFF:S högerförsvar där inspelen, förutom vid målet, dock lämnade en del i övrigt att önska. Då visade han att Andreas Bengtsson ska känna sig orolig för sin plats om Krulj inte väljer Boakye till höger i stället där Jesper Westerberg och Höskuldur Gunnlaugsson också finns att tillgå.
ANGENÄMA PROBLEM FÖR Igor, alltså. För där Alexander Berntsson, Peter Larsson och Marcus Mathisen känns som en lika given trebackslinje som Malkolm Nilsson i målet är konkurrensen desto hårdare på mittfältet och i anfallet.
Centralt på mitten slåss sex spelare, Dida Rashidi, Pontus Silfwer, nämnde Gunnlaugsson, Andreas Hadenius, Jonathan Svedberg och Oscar Petersson om två eller tre platser. Och på topp har Igor fyra alternativ. Med Johan Oremo snart redo för 90 minuter och en Kosuke Kinoshita i målform, sjunde i lördags, skulle Gabriel Gudmundsson bänkas om Igor inte tar fram 3–4–3-uppställningen igen.