Parkour är mer än ett väldigt spänstigt sätt att ta sig fram, det fungerar också som problemlösare.

Vad säger du om jag säger parkour? Pensionär? Troligen inte, men den kopplingen är inte så långsökt som det kan tyckas. Tvärtom – den är helt solklar.

Parkour har blivit synonymt med spänstiga människor som tar sig över alla tänkbara hinder. Till och med hinder som egentligen borde vara otänkbara att bemästra. Som att klättra på väggar och tak och ta sig fram som om de vore gummimänniskor.

Men det finns fler sätt att använda begreppet. Som när Elias Fryk från Göteborg anpassar hela tänket med att bemästra hinder till äldres behov.

– JAG ÄR STUDENT på Valand och håller på med ett projekt där man kombinerar parkour med foto och film. Jag gör det på en träffpunkt för pensionärer. Deltagarna är mellan 70 och 90 år. De beskriver till exempel trottoarkanter, ojämnheter i marken som där det är gatsten och nedsatt syn som gör att man kan tappa balansen, som de vanligaste hindren för dem, berättar Elias Fryk.

Vid en träff på Stadsbiblioteket var det tänkt att han skulle förmedla sina erfarenheter från Göteborg till pensionärer i Halmstad. Men det kom bara yngre personer.

– Mitt projekt gör deltagarna medvetna som sina begränsningar. Och då kan man hjälpa till med att få dem att försöka bemästra sina hinder. Genom att tänka på hindren på ett annat sätt blir man medveten och kan diskutera olika lösningar, antingen hos sig själv eller i miljön, säger han och summerar sin tanke:

– På det sättet kan man bli en aktör i sin miljö, snarare än en betraktare.

UNDER HELGENS TRÄFF lät Elias Fryk deltagarna använda sina mobilkameror för att dokumentera det de betraktade som hinder, möjligheter och eventuellt också som faror. Med bildernas hjälp förstod alla mycket enklare vad de andra deltagarna såg som hinder eller möjligheter i sina exempel.

– VI BETRAKTAR OLIKA miljöer väldigt olika. Kameran är ju ett sätt att se. Med bildernas hjälp kan vi avgränsa det vi ser och diskutera det och kanske också komma fram till en lösning. Man sätter ord på sin situation och på sina egna förmågor. Särskilt när man jobbar i grupp fungerar det bra för att komma fram till vad som fungerar.

Bild: ROGER LARSSON PROBLEMLÖSARE. Redan genom att identifiera vad man upplever som ett hinder har man påbörjat det som kan lösa problemet. Minna Panas och Sebastian Johansson Micci dokumenterar miljöer.

GRÄNSER. Pia Pettersson, Minna Panas och Sebastian Johansson Micci flyttar sina gränser. Inte så lätt som det verkar.

PROJEKT. Elias Fryk berättade om sitt projekt där äldre får identifiera hinder och ta fram lösningar för att bemästra dem.

FÖRUTSÄTTNING. Det kan kännas självklart, men utan skor skulle många av oss inte vara så rörliga som vi är.