Moskébygget kan inte ges bygglov
HALMSTAD: I dag får politikerna veta att de har haft fel när de trott att gällande detaljplan tillåter ett moskébygge vid infarten till Fyllinge.
Det största hindret för ett moskébygge är inte att markavtalet ska prövas av kammarrätten. I stället är det att bygglov inte kan beviljas. I dag informeras politikerna om att de haft fel när de trott att en religiös samlingslokal ryms inom gällande detaljplan.
När HP vid årsskiftet skrev om hur bygglovsbeskedet för det planerade moskébygget vid Fyllinge dragit ut på tiden handlade det bland annat om att ansökan inte var komplett.
Men trots att insamlingsstiftelsen Halmstads mångkulturella islamiska center därefter lämnat in mer detaljerade beskrivningar av hur moskén ska se ut verkar det inte bli något bygglov.
– VÅR AMBITION ÄR att det ska gå att uppföra en moské i Halmstad, men i dagsläget ser jag ingen möjlighet att säga ja till bygglovsansökan på den här platsen, säger Ingegerd Persson, kommunens bygglovchef.
Hon pekar på det som står i gällande detaljplan om att där får finnas ”småindustri, hantverk, kontor och specialvaruhandel som ej omfattar handel med bensin, bilar och liknande”.
– En samlingslokal för religiösa ändamål ryms inte inom den beskrivningen.
Tittar man på detaljplanen för Fyllinge centrum – där Mariakyrkan ligger och där serbiskortodoxa församlingen fått bygglov för en kyrka – står däremot beteckningen ”centrum”, som bland annat rymmer byggnader för religiösa ändamål.
– Nu får kommunen endera hitta en annan plats för moskén eller ändra detaljplanen, konstaterar Ingegerd Persson.
Frågan är förstås varför ingen tänkt på detta innan markavtalet upprättades om att den islamiska insamlingsstiftelsen skulle få köpa marken för drygt 1,4 miljoner kronor.
– När ärendet diskuterades för två och ett halvt år sedan bestämdes att en förstudie skulle genomföras innan man gick vidare för att bestämma om placeringen var lämplig – men den genomfördes dessvärre aldrig, säger Ingegerd Persson.
SARA JAKOBSSON, SOM är markoch exploateringschef, säger att politikerna i kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott ska informeras om läget i dag.
– Det handlar inte om att de ska ta ställning till några förslag i dagsläget, men på sikt är det förstås politikerna som får bestämma ifall detaljplanen ska ändras eller inte, säger hon.
Man brukar säga att det normalt tar cirka två år att ändra en detaljplan – plus den tid som eventuella
överklaganden kan ta. Som snabbast kan det ta ett år, när det handlar om små ändringar som inte kräver komplicerade utredningar.
– En förstudie hade inte ändrat något, eftersom den inte skulle lägga sig i bygglovsfrågan. Den skulle bara ha tittat på frågor kring trafik, buller och närheten till bensinmacken, säger Sara Jakobsson.
– Vi har hela tiden utgått från ett tidigt besked från byggnadskontoret om att bygget troligen skulle rymmas inom detaljplanen, fortsätter hon och hänvisar till minnesanteckningar från samordningsgruppens möten i april och juni 2015.