Studier oroar elever
Fler gymnasieelever i Halmstads kommun oroar sig på grund av sina studier. Fler uppger också att de utsatts för kränkande behandling.
Eleverna på Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet oroar sig mer för sina studier än Kattegatteleverna.
Det här framgår av utbildningsoch arbetsmarknadsnämndens verksamhetsberättelse för 2017.
Andelen elever vid kommunens gymnasieskolor som oroar sig för sina studier har ökat från 24 procent till 24,8 procent. Målet är att siffran ska minska till 23 procent. Resultaten har legat omkring 25 procent de senaste fem åren.
Men bilden skiljer sig åt beroende på vilken skola eleverna går på.
På Kattegattgymnasiet oroar sig eleverna minst för sina studier jämfört med Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet. Det senaste året har oron på Sannarpsgymnasiet minskat med 2,1 procentenheter och ökat på Sturegymnasiet med 4,7 procentenheter.
– Vi ser att vi behöver sätta in mer åtgärder kring elevernas psykiska hälsa, säger Jörgen Krantz, enhetschef för utvecklingsenheten på utbildningsoch arbetsmarknadsförvaltningen.
ANDELEN ELEVER SOM anger att de varit utsatta för någon form av kränkande behandling har ökat, från 4,8 procent till 6,7 procent. Anmälningar om kränkningar har ökat på framför allt Sturegymnasiet och Sannarpsgymnasiet, medan Kattegattgymnasiet ligger på 4,7 procent.
Antalet anmälningar av sexistiska kränkningar ökade efter mediernas bevakning av övergrepp under sommarens festivaler.
– Metoo har satt fokus på de här frågorna. Det innebär att man diskuterar dem mer. Eleverna har blivit bättre på att sätta gränser, vilket vi så klart är tacksamma för. Att anmälningarna blivit fler kan bero på att elever och personal blivit mer uppmärksamma på problemet, säger Jörgen Krantz.
Målet att andelen elever som går ut med en gymnasieexamen ska vara 85 procent uppnåddes förra året. Jämfört med 2016 ökade andelen från 84 procent till 86 procent.
För gymnasieskolan har den genomsnittliga betygspoängen bland avgångselever också ökat, från 14,72 till 14,86.
– Vi upplever att skolans långsiktiga fokus på det som kallas bedömning för lärande, BFL, leder till att fler elever når gymnasieexamen och att den genomsnittliga betygspoängen ökar, säger Jörgen Krantz.
BLF INNEBÄR ATT lärarna återkopplar till eleverna efter varje moment i undervisningen och talar om vad som krävs för att de ska förbättra sina resultat.
Antalet obehöriga elever från grundskolan har ökat under 2017. Främsta orsaken är fler nyanlända. Samtliga 196 elever utan gymnasiebehörighet har dock fått en utbild-
ningsplats inom de kommunala introduktionsprogrammen.
– När det gäller de nyanlända eleverna är det orealistiskt att ungdomar på några enstaka år ska ta igen allt som andra läser på nio år i grundskolan, menar Jörgen Krantz.
UTBILDNINGS- och arbetsmarknadsnämnden skriver i verksamhetsberättelsen att skolorganisationen behöver ses över och att utbildningen måste bli mer flexibel och utgå ifrån varje enskild elevs behov.
Den dagliga verksamheten har fungerat över förväntan.
Av de deltagare som på sikt bedöms kunna klara en individuell placering eller i en företagsgrupp har hälften gått vidare till någon av dessa. Det är betydligt fler än målet, som låg på 17 procent.
– Det är glädjande att så många deltagare inom daglig verksamhet lyckas ta steget från en traditionell verksamhet till företagsgrupper eller individuell placering. Det visar att man lyckas med arbetet som görs för att alla ska kunna få en så utmanande daglig verksamhet som möjligt, säger Jörgen Krantz.
En positiv utveckling under 2017 är att personalen har blivit friskare. Det har skett en minskning av antalet sjukdagar för både män och kvinnor. Antalet sjukdagar per anställd var förra året 14,35 mot 17, 85 året före. I hela kommunen är snittet 22,73 sjukdagar per anställd.