Juni Sjöland ställde Löfven mot väggen

Varför är det så mycket reklam för nätkasinon online och i radio? Och varför gör inte statsministern något åt det? Juni Sjöland, nio år, vet. Hon har fått svar från Stefan Löfven.

”Mamma, vad är adressen till Stefan Löfven?” frågade tredjeklassaren Juni Sjöland sin mamma en sen decemberkväll. Hon hade suttit uppe på sitt rum i villan i Stenhuggeriet och skrivit ner sina tankar. Nu hade hon bestämt sig – någon måste göra något åt reklamerna för nätkasinon.

– Jag ville att någon skulle ta upp frågan. Det är inte gratis att spela. Det kostar mycket pengar. Jag tycker att det finns mycket annat man kan lägga pengarna på som vore bättre. Mat till exempel, eller skatt, säger nioåringen.

OCH VEM VORE bättre att besvara frågan än statsministern själv? Hon avslutade med att önska honom god jul och gott nytt år. Sedan var det tyst. Fram tills nu. ”Jag är ledsen att det tagit så lång tid för mig att svara”, inleder statsministern.

Inte så konstigt, tycker Juni.

– Jag kan förstå att det tar lite tid. Han får säkert många brev, säger hon.

Därefter förklarar statsministern att det i Sverige finns lagar som begränsar hur mycket reklam som får visas i exempelvis tv. De program som riktar sig mot barn under tolv år får till exempel inte avbrytas av reklam.

Själv har Juni reagerat över reklamerna efter att ha lyssnat på radio eller tittat på tv.

– En gång räknade jag, och då var det 15 olika reklamer, säger hon.

Nioåringen har också reflekterat över att den tuffa marknadsföringen inte sällan hårdast drabbar de som är mest utsatta. Effekterna kan bli stora ekonomiska problem.

– Jag har sett på program som Lyxfällan att folk kan få problem. Folk som egentligen hade mått bättre av att lägga pengarna på annat, säger hon.

”Tänk om man hade lagt pengarna på att hjälpa dem som har det svårt i världen i stället.”

LÖFVEN FORTSÄTTER BREVET med att förklara att olika medier finansieras på olika sätt, och att reklamen styrs därefter. SVT 1 och Barnkanalen får pengar och finansieras till stor del av tittarna, och visar inte reklam.

Andra kanaler får pengar av företag eller organisationer för att visa reklamen, och hade inte överlevt utan det. För Juni är ekvationen enkel. – Det hade varit bättre att lägga pengarna på att hjälpa dem som har det svårt i världen i stället, säger hon.

Sitt engagemang till trots har hon inga tankar på att bli politiker.

– Nej. Jag skulle vilja bli fotbollsproffs. Eller veterinär, säger Juni.

JUNI SJÖLAND