Hög tid att rensa upp i skolans betygsträsk
SKOLA. Häromdagen meddelade regeringen att den vill ersätta kursbetygen på gymnasiet med ämnesbetyg.
LEDARE HP 4/5. Nu tillsätts en utredning med uppdrag att senast i november nästa år presentera en modell för att i princip återgå till det betygssystem som rådde före 1994. Det är på tiden.
Under många år har det funnits en relativt bred enighet om att kursbetygen inte fungerar. De skapar stress och kortsiktighet, speglar inte elevernas faktiska kunskaper och motverkar de ungas ansträngningar att utvecklas. Den som i början av gymnasiet får ett lågt betyg i någon kurs har inga möjligheter att komma igen och toppa betygen lagom till studenten. Detta eftersom de dåliga resultaten i en tidig kurs vägs in i meritvärdet, oavsett om eleven har bättre betyg i senare moment som bygger på att man har koll på det som ingick i första terminens undervisning.
INGEN VILL HA det så. Inte politikerna – både alliansföreträdare och socialdemokrater har argumenterat för ett återinförande av ämnesbetyg. Inte eleverna – rapporter har visat att kursbetygen leder till att unga tappar motivationen och att fler än tidigare hoppar av gymnasiet eftersom man finner det meningslöst att fortsätta kämpa. Inte heller lärarna gillar dagens system, eftersom kursbetygen skapar orimliga mängder administration.
I en text i tidningen Skolvärlden (25/3 -15) sätter författaren och skolexperten Per Kornhall fingret på precis vad som är fel med kursbetygen, genom att återberätta en historia från sin egen skoltid:
”När jag började gymnasiet hade vi i min klass så dåliga mattekunskaper att vår fröken valde att repetera högstadiet den första terminen. På så sätt kunde hon lägga en grund när hon sedan med fast och skicklig hand ledde oss genom gymnasiekursen. Det här hade hon inte kunnat göra i vårt kursgymnasium.”
Med andra ord: Lärarna bakbinds och eleverna får sämre möjligheter att ta igen det man missat. Därför måste kursbetygen bort.
Det finns dock andra delar av betygssystemet som är minst lika viktiga att komma till rätta med. En är dagens betygskriterier, som är så flummiga att varken lärare, elever eller föräldrar förstår sig på dem. När Sveriges Radios Ekoredaktion tidigare i våras granskade kunskapskraven visade det sig att det finns stora frågetecken när det kommer till vad det egentligen är som värderas i den svenska skolan. I grund- och gymnasieskolan där fakta och baskunskaper borde väga tyngst i betyget läggs till orimligt mycket fokus på kritiskt tänkande, analys och abstrakta resonemang, något som egentligen hör hemma på universitetsnivå. Resultatet blir att vältaliga elever snackar till sig höga betyg. För det är vad det handlar om när unga tvingas resonera runt sådant de i brist på faktatragglande och inläsning inte kan.
En är dagens betygskriterier, som är så flummiga att varken lärare, elever eller föräldrar förstår sig på dem.
DET SOM BEHÖVS är en ordentlig upprensning i betygsträsket. Förhoppningsvis är steget från kursbetyg till ämnesbetyg bara början. För jo, det var bättre förr. Mycket bättre.