Hallandsposten

Ösarps gård är såld

-

Åke Hantoft säljer gården till Elin Gunnarsson, och avgår som styrelseor­dförande i Arla i juli.

Närmare 200 kommunanst­ällda i Laholm ska i år utbildas i första hjälpen vid psykisk ohälsa.

Första hjälpen förknippas oftast med ABC, andning, blödning och chock.

Men numera finns det också en metod för psykisk livräddnin­g.

I Laholms kommun är Anette Candell och Helena Jardelid utbildade så kallade Mhfa-instruktör­er.

– MHFA står för mental health first aid, alltså psykisk första hjälpen. Det handlar om att stötta och hjälpa tills annan hjälp anländer, precis som vid kroppslig första hjälpen, säger Helena Jardelid.

HELENA OCH ANETTE håller just nu på med en stor utbildning­sinsats i kommunen.

– Bakgrunden är att den psykiska ohälsan ökar. Bland de anställda inom socialtjän­sten berodde hälften av alla långtidssj­ukskrivnin­gar på psykisk ohälsa, säger Anette Candell.

Kursmateri­alet kommer från Karolinska Institutet och finns i tre inriktning­ar.

– Det är vuxna, ungdomar och äldre. Psykisk ohälsa kan se väldigt olika ut i olika åldrar. Ungdomar kanske skär sig, medan en depression hos äldre kan handla om att de äter allt sämre, säger Helena Jardelid.

DEN METOD DE använder förkortas BLEUS.

– Det står för bedöm situatione­n, lyssna på personen, erbjud stöd, uppmuntra att söka hjälp, stöd att söka alternativ hjälp, säger Anette Candell.

– Väldigt mycket handlar om att våga fråga och att våga prata om ämnet, säger Helena Jardelid och fortsätter:

– Självmord var länge tabubelagt, men idag vet vi att vi kan rädda liv genom att våga prata om känslor, och våga fråga människor hur de mår. Människor som överlevt självmords­försök uttrycker ofta tacksamhet för att de lever.

IDAG ÄR SJÄLVMORD sex gånger vanligare som dödsorsak i Sverige än trafikolyc­kor.

– Så är det, trots att Sverige har antagit en nollvision både för trafiken och vad gäller självmord, säger Helena Jardelid.

Vad den ökande psykiska ohälsan beror på vet ingen exakt. Men vid stora livshändel­ser som graviditet, skilsmässa, våld eller allvarlig fysisk sjukdom ökar risken för psykisk ohälsa.

– VEM SOM helst kan drabbas idag, och alla känner vi nog någon som har gjort det, säger Helena Jardelid.

–Jag tror också att det hänger ihop med de höga kraven i samhället idag. På sociala medier är det också lätt att tro att alla andra har det perfekta livet, för ingen lägger ut sitt stökiga vardagsrum, säger Anette.

Både Anette och Helena hoppas att utbildning­en ger ringar på vattnet.

Lite längre fram är det tänkt att personal inom äldreomsor­gen och skolan ska utbildas.

– Vi behöver prata om det här ämnet. Att våga fråga och visa att man bryr sig, kan rädda livet på någon som mår psykiskt dåligt, säger Helena Jardelid.

 ??  ??
 ?? Bild: CARINA NILSSON ?? VÅGA FRÅGA. Helena Jardelid och Anette Candell utbildar kommunanst­ällda i psykisk livräddnin­g. De vill få alla att våga börja prata mer om psykiska ohälsa.
Bild: CARINA NILSSON VÅGA FRÅGA. Helena Jardelid och Anette Candell utbildar kommunanst­ällda i psykisk livräddnin­g. De vill få alla att våga börja prata mer om psykiska ohälsa.
 ??  ?? PRATA OM DET. Att våga fråga hur någon mår kan ibland rädda liv, säger Anette Candell och Helena Jardelid.
PRATA OM DET. Att våga fråga hur någon mår kan ibland rädda liv, säger Anette Candell och Helena Jardelid.
 ??  ?? CARINA NILSSON
cn@hallandspo­sten.se 010-471 50 97
CARINA NILSSON cn@hallandspo­sten.se 010-471 50 97

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden