Domstolen gav Philip rätt att åka skolbuss
”Busshållplatsen ligger 150 meter från mitt hus. Philip skulle behöva passera den varje dag utan att få lov att hoppa på skolbussen.” SUSANNE SALAMON, Philips mamma
Susanne Salamon accepterade inte att hennes tioårige son skulle behöva gå till skolan utmed Gamla Nissastigen som bitvis saknar trottoar och belysning. Nu har hon fått rätt i en dom av förvaltningsrätten och Philip ska få börja åka skolskjuts.
– Jag tyckte det var jättekonstigt att kommunen tog strid för 200 meter. Så lite skiljde mellan trekilometersgränsen för skolskjuts, som kommunen tillämpar, och avståndet mellan min bostad och Philips skola, säger Susanne Salamon.
Sonen, som går i fjärde klass, bor växelvis hos föräldrarna och när han är hos sin mamma behöver han skolskjuts till Esperedsskolan.
– Busshållplatsen ligger 150 meter från mitt hus. Philip skulle behöva passera den varje dag utan att få lov att hoppa på skolbussen, säger Susanne.
De första 1,3 kilometerna från hemmet saknar trottoar, gångoch cykelbana. Då måste Philip gå på vänster sida om vägen. De första 800 meterna finns det gatubelysning, men den är på höger sida av vägen.
Barn- och ungdomsförvaltningen bedömde trots detta att tioåringen skulle kunna gå till skolan längs den gamla landsvägen. Två gånger inspekterade förvaltningen vägen och konstaterade att det passerade i genomsnitt ett fordon i minuten.
Man ansåg också att ”en personbil eller tyngre fordon kan köra om Philip på vägen med god marginal utan att han behöver flytta sig från vägbanan”. På båda sidor om vägen finns gräsbevuxna kanter eller grus som Philip kan gå ut på.
TVÅ GÅNGER PÅ morgonen måste tioåringen korsa Gamla Nissastigen på ställen där hastigheten är 50 respektive 40 kilometer i timmen och där det saknas övergångsställen.
Barn- och ungdomsförvaltningen tycker att en tioåring är tillräckligt trafikmogen för att kunna uppmärksamma fordon, att ta sig fram på ett säkert sätt och bedöma när han kan säkert passera Gamla Nissastigen.
Förvaltningsrätten håller inte med om den bedömningen. I sin dom poängterar rätten förhållandena på skolvägen: att det saknas gång- och cykelbana på stora delar, att belysning bara finns i motstående riktning, att Philip måste korsa vägen samt att det längs vägen är ett konstant flöde av fordon, även tyngre, under de tider han ska gå till skolan.
RÄTTEN SLÅR FAST att Philips skolväg ställer höga krav på en fotgängares uppmärksamhet och trafikförståelse. Ett barn som är knappt 10,5 år gammalt kan inte förväntas ha den mognad och förmåga till uppmärksamhet som krävs för att dagligen gå denna sträcka på ett säkert sätt. Därför har Philip rätt att få åka skolbuss till skolan.