Unga som äter p-piller kan lida mer
SVERIGE: ”DET VAR SÅDAN SKILLNAD NÄR JAG LADE AV”
Unga tjejer som äter hormonella preventivmedel får i större utsträckning antidepressiv eller lugnande medicin utskriven. – Det var en sådan skillnad i hur jag mådde och hur jag kunde tackla saker när jag lade av, säger Karin Bäckman Berg som valde att sluta med hormonella p-piller.
Majoriteten av alla kvinnor mellan 12 och 30 år i Sverige omfattas av en ny studie från Lunds universitet. Och resultatet förstärker vad tidigare studier visat: Det finns ett samband mellan att äta hormonella preventivmedel och att känna sig nedstämd eller deprimerad.
– Vi kan se en skillnad och observera att sambandet finns oavsett vilket hormonellt preventivmedel man tar. Det verkar se ut såhär i hela Norden, säger Sofia Zettermark, genusvetare och doktorand i Folkhälsovetenskap, som har gjort studien.
Men resultatet gäller enbart för kvinnor i tonåren. För äldre kvinnor märks inte någon skillnad. En möjlig förklaring till det kan vara att kvinnor som märker att de mår dåligt tar saken i egna händer och slutar med hormonella preventivmedel när de blir äldre.
DESSUTOM BERÄTTAR Sofia Zettermark att det är en observationsstudie, vilket innebär att det går att se ett samband, men inte de bakomliggande orsakerna till att det ser ut som det gör.
– Det som stärker orsakssambandet är tidsaspekten. Först tar man ut preventivmedel och sedan tar man ut antidepressiva eller lugnande medel, säger hon.
Hon menar att studien inte ska * Studien är gjord på Lunds universitet av Sofia Zettermark tillsammans med Juan Merlo och Raquel Perez Vincete. Den publicerades i den medicinska tidskriften Plos one i mars, 2018. * Över 800 000 kvinnor i åldern 12–30 i Sverige innefattas av studien. Resultatet visar ett samband mellan utskrift av antidepressiva eller lugnande medel och intag av hormonella preventivmedel för kvinnor mellan 12 och 19 år. Med åldern minskar sambandet för att försvinna helt för de kvinnor som lämnat tonåren. Studien har inkluderat alla typer av hormonella preventivmedel, även minipiller. tolkas på individnivå, men att det är viktigt att forskningen lyfter frågan.
– Det här området är underforskat. Kroppsliga biverkningar av p-piller har man forskat på, men psykiska biverkningar har man missat, säger Sofia Zettermark.
KARIN BÄCKMAN BERG var 17 år när hon började äta p-piller för första gången. I drygt fyra års tid åt hon dem och berättar att hon under den tiden aldrig kopplade sitt försämrade mående med tabletterna, tills dagen då hon bestämde sig för att sluta.
– För mig föddes inga nya problem när jag åt p-piller, snarare var det så att om man var lite orolig så blev det jättemycket ångest. De fick mig att tro att mitt liv blivit lite sämre, säger hon.
TROTS DET VALDE hon att prova p-piller ytterligare en gång, men även då märkte hon av samma typ av nedstämdhet. För henne blev till slut lösningen att sluta med p-piller helt, ett beslut hon tog på egen hand.
– Under den andra perioden hade jag en jättedipp. Jag hade kontakt med folk om att jag inte mådde bra, men det var ingen som drog parallellen att det kunde vara p-pillret. Jag har fått dra slutsatser själv.
Sofia Zettermark blev själv intresserad av att forska inom ämnet då hon upplevt en skillnad mellan kvinnors erfarenhet och befintlig forskning.
– Det är en fråga som engagerar väldigt mycket, sedan är inte mitt mål att få människor att sluta att använda preventivmedel och man ska inte heller vara rädd i onödan. Däremot kan studien bidra till att lyfta frågan, det kan vara en indikation på att man