Butiksdöd väntar när digitala handeln växer

Digitaliseringen av detaljhandeln går snabbare än förväntat. Svensk Handels prognos nu är att år 2025 kan upp till 11 000 butiker ha försvunnit och en minskning med 41 000 anställda har skett.

I januari 2017 publicerade Svensk Handel rapporten ”Det stora detaljhandelsskiftet” där två olika scenarier presenterades för hur detaljhandeln skulle utveckla sig i Sverige när allt fler väljer att handla på nätet. Båda dessa passerades dock efter blott sex månader när totalt 5000 butiker beräknas ha försvunnit på sex år. När branschorganisationen nu gör en revidering av sin tidigare rapport, visar den att upp till var tredje krona kan komma att spenderas på nätet redan om sju år.

– Utmaningarna är väldigt stora när det gäller att hänga med i konkurrensen och varje enskild konsument med ett par knapptryck kan handla från hela världen, Johan Davidson, chefsekonom på Svensk Handel.

SVENSK HANDELS TVÅ huvudscenarier för utvecklingen ser nu ut enligt följande:

Scenario 1: Den totala e-handeln ökar med tolv procentenheter och hamnar på 22 procent år 2025, jämfört med 20 procent i fjolårets rapport. Antalet butiker minskar med 5 000 och minskningen när det gäller anställda hamnar på 19 000.

Scenario 2: Då ökar e-handeln med 23 procentenheter till 33 procent. Minskningen blir 11 000 butiker och 41 000 anställda.

ELEFANTEN I RUMMET för handlarna är Amazons eventuella inträde på den svenska marknaden. Den amerikanska e-handelsjätten har successivt klivit in på fler och fler internationella marknader och Svensk Handel gör bedömningen att Sverige står på tur någon gång under 2018, vilket skulle kunna få tydliga konsekvenser. – Vi har inga egna källor men läser vad andra skriver om att Amazon köpt mark i Sverige och är på väg att anställa så vi gör precis som alla andra den bedömningen. Man skulle kunna säga att en sådan etablering gör scenario två mera sannolikt, säger Johan Davidson.

Ytterligare en utmaning är en svängning av konjunkturläget. Just nu med rekordlåg ränta, låg arbetslöshet och ett gynnsamt konjunkturläge ser situationen helt annorlunda ut än om det skulle ske en kraftig förändring, poängterar Johan Davidson.

– Går konjunkturen ned kan det vara bra för dagligvaruhandeln, då äter vi till exempel mindre på restaurang och prioriterar annorlunda. Däremot skulle sällanköpshandeln utsättas för ännu mer tryck när prismedvetenheten blir ännu större bland konsumenterna, säger han.