Rätt ur sylådan – en historia att nysta upp

Jag har tänkt en del på Otto Pettersson den senaste tiden. Det var efter att jag hittade honom i min sylåda. Jag har inte så mycket i den. Det var kanske därför Otto fick plats? tänker du kanske nu? Men nej, han låg faktiskt i en ännu mindre låda, en gammal piller-låda i metall.

Allt det där har tillhört min mormor. Hon hade också en jättefin gammaldags symaskin och ett fint sybord i trä. Jag vet inte om termen sybord finns, men den lilla trämöbeln hade snirkliga ben, lackerat lock och en mängd olika fack för sybehören. Det var knappnålar, nåldynor, trådrullar, nålar och knappar. Och en knapp är knappast bara en knapp - hos mormor fanns det alla möjliga vackra, roliga, tjocka, tunna varianter. Sedan var hon också bra på att sy, sticka och virka. Det är inte jag. Det är kanske därför det är så tomt i min sylåda.

EGENTLIGEN ÄR JAG nu osäker också på det ordet. Jag har i många år använt en gammal blek papplåda som förvaring åt mina sybehör. I kartongen hade jag en gång i tiden fått en parmesanost levererad via post. Nu började lådan bli så pass trasig att det var dags för en uppdatering. Så jag plockade ut innehållet och började sortera.

Vem var han, Otto havsforskare? Kanske kan jag en dag följa tråden

Nu slumpade det sig så fint att sylådan samsades med sällskapsspelen och pusslen i skåpet. Och eftersom jag var i städ- och rensartagen såg jag över dem med. Med sällskapsspel är det ju som med pussel att det inte blir så bra om det fattas för många delar så det blev lite gallring och vips! hade jag en ny sylåda. Den här gången en mer färgglad kartong som tills alldeles nyligen alltså innehållit delar av spelet ”Plask! Vem kommer först?”.

NU LIGGER DET bland annat följande i den: Tråd, måttband, några tryckknappar och vanliga knappar från mormor, metallådan med nålar och ett superplatt etui (ljusblått med texten ”Petit cigarillos, E . Nobel”) där jag har lagt Otto. Eftersom han hette Pettersson i efternamn och att det är ett litet minnesord som finns bevarat, förstår jag att han kan ha varit en släkting till mormor.

Jag läser att han föddes för 170 år sedan, 1848 i Göteborg, blev docent i fysikalisk kemi, sedan professor och bland annat föreståndare för hydrografisk-biologiska kommissionen. Vem var han, Otto havsforskare? Kanske kan jag en dag följa tråden, pussla ihop delarna och få veta mer om honom. Tills vidare ligger fröet till en livshistoria i tryggt förvar – i min sällskapsspels-sylåda.