Vem äger vattnet – bonde eller kommun?

Mark- och miljödomstolen är den myndighet som avgör vem som har rätt att ta ut grundvatten.

Den fastighetsägare som äger marken där grundvattnet har rådighet, bestämmer i princip över det.

– Men det betyder inte att man får göra vad som helst. Gör man något som påverkar exempelvis en grannes tillgång på vattnet, så behöver man söka tillstånd, säger Jan Olof Sundby som är expert på miljö- och vattenrätt på LRF.

EN KOMMUN SOM vill anlägga en vattentäkt för allmän vattenförsörjning har också rådighet för det ändamålet, även om vattnet finns på någon annans fastighet.

– Då är det upp till mark- och miljödomstolen att avgöra frågan. De kan utfärda ett tvingande tillstånd, men kommunen måste då ersätta markägaren, säger Jan Olof Sundby.

Även här gäller principen om att den som gör något som påverkar en annan kan bli ersättningsskyldig.

– Skulle kommunen ta ut så mycket vatten att det orsakar skador på någon annans fastighet så blir man ersättningsskyldig, säger Jan-olof Sundby.

I GRUNDEN ÄR det miljöbalken som styr frågor om grundvattnet. Men handlar det om en extrem situation där människors liv och hälsa är i fara, eller där stora skador på egendom och miljö kan inträffa, kommer även lagen om skydd mot olyckor, LSO, in i bilden.

– Om man tänker sig ett scenario där vattnet inte räcker till både människor och djur, så går människor före djur. Men kommunen kan bli ersättningsskyldig gentemot den lantbrukare som kanske tvingas avliva sina djur om kommunen tvångsvis använder hens vattentäkt, säger Jan Olof Sundby och fortsätter:

– Men det är en situation som jag tror att vi inte ens var i närheten av under 2017. Vatten fanns ju, bara inte på rätt ställe, men det hade kunnat transporteras.