Hallandsposten

Opinion.

- MATTIAS KARLSSON Politisk redaktör mattias.karlsson@hallandspo­sten.se

När omvärlden knackar på dörren till hemmet kan ordet ”hemsk” få en ny betydelse.

Vi måste alla anpassa oss när verklighet­en förändras.

Miljöparti­et har blivit dubbelt så ”hemskt” jämfört med för fyra år sedan. Det framgår av en undersökni­ng som Sifo gör återkomman­de där man ställer frågan hur man värderar ett parti på en skala som går från ”perfekt” till ”hemskt”. I den senaste undersökni­ngen som presentera­des på fredagen anger 49 procent av väljarna att Miljöparti­et är hemskt, vilket ska jämföras med 24 procent för fyra år sedan (SVD 25/5).

MEN DET RIKSDAGSPA­RTI som fortfarand­e leder i ”hemsk”-ligan är Sverigedem­okraterna, och där kan man verkligen talar om att ett parti som fått rätt benämning. Det svenska språket rymmer nämligen på många sanningar. Det gäller inte minst ordet ”hemsk” och dess historia.

Ordet har sitt ursprung i ”hem” och beskrev förr i tiden en person som inte lämnade sitt barndomshe­m och sin uppväxtort, och därmed blev hämmad i utveckling­en. Därefter övergick ordet ”hemsk” till att betyda dum eller tok. Hemsk i betydelsen ruskig och skräckinja­gande är av nyare datum.

Mycket av Sverigedem­okraternas politik går ut att på inte ta intryck av världen utanför Sverige och det pekar på att partiet är hemskt i dess ursprungli­ga betydelse. Att kritisera invandring­en och inte minst misstänkli­ggöra invandrarn­a är partiets livsnerv.

Men SD är tyvärr inte ensamma om att lyfta fram invandring­en till Sverige som ett problem. Veckans stora politiska nyhet har varit det fortsatta fallet för Socialdemo­kraterna i opinionen. Många av S-väljarna har valt att lämna partiet till förmån för SD.

Skulle de senaste opinionsmä­tningarna ha rätt kommer tre partier, S, M och SD, att få mellan 25 och 20 procent, och därmed skulle ett helt nytt politiskt landskap skapas efter valet. Det är också dessa tre partier som varit tydligast i sin skärpning av migrations­politiken, vilket visar vilken sprängkraf­t frågan fortfarand­e har i svensk politik. Det är egentligen inte konstigt.

Flyktingkr­isen som både Sverige och Europa upplevde 2015 har skakat om rejält, och fortsätter att göra det. För svenskt vidkommand­e ersattes den öppna famnen med en kraftig omsvängnin­g av migrations­politiken, med syfte att göra Sverige mindre attraktivt hos dem som flyr.

Det är uppenbart att många väljare belönar de partier som har gått i den riktningen. Det är verkligen att beklaga.

NÄR OMVÄRLDEN NU knackar på dörren till hemmet kanske ordet ”hemsk” får en ny, inte lika hemsk betydelse. När världen finns precis utanför hemmet får man nya intryck, och blir inte lika inskränkt. I alla fall har man den möjlighete­n.

Utmaningen finns i att vissa, trots förändring­ar i omvärlden, håller fast vid sin tidigare världsbild. Man anpassar sig till det yttre och polerar sin fasad, men behåller ändå sin misstro till det främmande. Denna konservera­nde, reaktionär­a inställnin­g för inget gott med sig. Vi måste alla anpassa oss när verklighet­en förändras.

Det är vid detta vägskäl som Sverige – och stora delar av Europa – befinner sig efter flyktingkr­isen 2015. Det borde därför vara alla partiers skyldighet att ge svar på hur de vill att framtiden ska se ut. Än så länge är det få, om ens något parti, som har en konstrukti­v lösning på det.

 ?? Bild: JOHAN NILSSON/TT ?? MIGRATION. Under flyktingkr­isen 2015 knackade omvärlden på dörren till Sverige.
Bild: JOHAN NILSSON/TT MIGRATION. Under flyktingkr­isen 2015 knackade omvärlden på dörren till Sverige.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden