Geologer kollar utsatta stränder
I slutet av augusti ska geologer undersöka stränderna i Laholm, Halmstad och Falkenberg. Det ingår i ett samarbete mellan Halland och Skåne för att möta problemen med stigande havsnivå och ökad erosion.
För att kunna agera med en röst i frågor kring erosion och översvämningar bildar länsstyrelserna i Skåne och Halland – tillsammans med SGI (Statens geotekniska institut) och SGU (Sveriges geologiska undersökning) – det nya Regional kustsamverkan Skåne/halland.
PÅ MÅNDAGEN presenterades tankarna vid ett seminarium i Malmö, dit de skånska och halländska kommunerna bjudits in.
– Vi har lyssnat på kommunernas intressen. De ser ett stort behov att av jobba tillsammans med myndigheterna, säger den halländska Den nya Regional kustsamverkan Skåne/halland ska:
* Ta fram en enhetlig metodik för hur stränderna ska övervakas – sett till exempelvis vattenstånd, vind, vågor och strömmar.
* Peka ut områden där bebyggelse bör undvikas, områden där bebyggelse eller annan viktig infrastruktur bör skyddas, samt områden där en ”planerad reträtt” är nödvändig.
* Ta fram informations- och rådgivningsmaterial till fastighetsägare om vad som kan göras för att skydda sig. I vissa fall riskerar åtgärder att förvärra för andra fastighetsägare.
* Utreda finansieringsmodell för olika åtgärder som behöver göra i riskområden – med lämplig fördelning mellan enskilda fastighetsägare, kommun och stat. landshövdingen Lena Sommestad, som var på plats i Malmö.
En första uppgift blir att identifiera kustområden som kan föreslås som särskilda riskområden för ras, skred, översvämning och erosion.
– MEST UTSATT HAR Löderup strand i Skåne varit. Vi tycker att det är väldigt positivt att ha den här samverkan med länsstyrelsen i Skåne därför att problemen är tydliga i Halland i dag också. Laholm och Halmstad jobbar med de här problemen just nu. Vi ser det som väldigt positivt att jobba över länsgränserna i de här frågorna, kommenterar Lena Sommestad.
– Vi kan inte lösa det på egen hand, utan har behov av regionalt samarbete, säger Ola Nilsson, Miljöpartiets toppnamn inför höstens kommunfullmäktigeval i Halmstad samt ordförande i nämnden för Laholmsbuktens va, som också var på plats.
– Vi är glada att det som har gjorts i Skåne, där man har gjort ett stort projekt för att analysera stränderna, också kommer att göras i Halland, säger Lena Sommestad och syftar på att stränder och jordarter ska kartläggas och delas in efter ett särskilt index.
– Vi ska gå till fots längs stränderna, från gränsen mellan Skåne och Halland upp till Varberg där det blir klippkust, för att undersöka och samla in prover, säger Kärstin Malmberg Persson på SGU och berättar att de börjar i slutet av augusti.
DÄR FARORNA ÄR störst kan det behöva satsas på strandfodring (att man flyttar dit sand från stora bankar ute till havs), invallningar eller planerad reträtt. Det sistnämnda låter drastiskt, men begreppet rymmer även tanken på att man ska avstå från att bebygga platser där man redan från början vet att det kommer bli problem.
Att ostkusten inte är i farozonen på samma sätt förklaras med att landnivån är högre där. Och att problemen i sydvästra Sverige blivit värre hänger ihop med att invånarantalet skjutit i höjden, samtidigt som vi bygger alltmer havsnära.